Undersökning av det reducerade beståndet med öring (Salmo trutta) i Pinnarpsbäcken – påverkan av substrat, habitat samt hydrokemi

Sammanfattning:

Många av Europas öringpopulationer har dålig rekrytering. Flera variabler som påverkar rekryteringen av dessa bestånd har uppmärksammats i forskningen genom åren. Forskningen har oftast bedrivits på specifika bestånd, för att se vilka variabler som påverkar just dem. I  Pinnarpsbäcken i Kinda kommun finns ett öringbestånd som har vikande populationssiffror. Bäcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-område. Bäckens öringpopulation har ingått i tidigare elfiske- och habitatutredningar.

Syftet med detta arbete är att försöka besvara vilka variabler som kan orsaka den dåliga rekryteringen hos öringpopulationen i  Pinnarpsbäcken. Hypotesen är att nedgången i öringpopulationen i Pinnarpsbäcken beror på att sediment från ett grustag, som sedan 1970-talet används som motocrossbana, har runnit ned i bäcken och förstört kvaliteten på bottengruset. Därför genomfördes för första gången en bottensubstratkartering på fem platser i bäcken, något som inte gjorts tidigare. Detta för att se om substratet kan tillgodose rommens och ynglens behov av inkubation och syretillförsel, under deras tid i substratet. Resultatet av substratkartringen visar att hypotesen kan stämma i direkt anslutning till motocrossbanan. Lekgruskvaliteten är dock inte hela förklaringen. Jag undersökte även syrehalten i mellanvatten och vid botten i bäcken på dessa fem platser. De syrevärden som uppmättes kan ses som positiva för öringen. Jag har också sammanställt och analyserat vattenkemivariabler, vattentemperatur och öring per hektar. Jag påvisat vidare ett samband mellan vattentemperaturer under tidig våren och rekryteringssiffror, de år med uppmätta vattentemperaturer under 1°C visar på dåliga rekryteringssiffror samma höst. Jag på visar också samband mellan fosfatfosfor (PO4-P), som visar på en negativ korrelation med öring per hektar och total organiskt kol (TOC) som har höga värden i bäcken. Dessa variabler påverkar öringen indirekt genom tillväxt av biomassan, som vid nedbrytning förbrukar syre och kan ge syrenivåer som påverkar öringen negativt. Jag har även sett brister i Pinnarpsbäckens biotop gällande öringens krav på ståndplatser och övervintring. Detta är brister i form av skydd beroende på att död ved och större block saknas, men också olika morfologiska ingrepp så som rätning, rensningar och vandringshinder. Vandringshinder påverkar direkt genom att den naturliga sedimenteringen sätts ur spel och indirekt genom att genutbytet blir hindrat mellan lokala stammar av öring. Fler och mer omfattande provtagningar behöver dock göras för att kunna göra en säker bedömning om vad som påverkar öringen i Pinnarpsbäcken.