Stillasittande arbete : Kopplingar till sjukskrivningar och ohälsa hos lastbilschaufförer
Sammanfattning: Människan är skapt till att vara i rörelse och fysiskt aktiv och genom rörelse hålls kroppens cirkulation igång, samt även att genom rörelse bidrar det till syreförsörjning till kroppens olika organ (Sundberg & Jansson, 2015). Forskning har påvisat starka evidens på fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet och hälsostatus (både fysiskt och psykiskt), samt även visat sig vara sjukdomsförebyggande (Sundberg & Jansson, 2015; Andersson, Hovland, Kjellman, Taube & Martinsen, 2015). Att fysisk inaktivitet och långvarigt stillasittande utgör en riskökning till fysisk och psykisk ohälsa är ganska välkänt (Høgsbro, Davidsen & Sørensen, 2018). En yrkesgrupp som består utav stor del stillasittande arbete är yrkesförare, och en del utav den yrkesgruppen är lastbilschaufförer (Arbetsmiljöverket, 2018). I Sverige finns det omkring 90 000 yrkesförare (Statistiska centralbyrån, 2010). Enligt Rutter, Savelberg, Biddle & Kremer (2013) bör fokus vändas till stillasittande som beteende samt hur detta i sig utgör en hälsorisk. Rutter et al. (2013) menar att hälsoriskerna med långvarigt stillasittande inte kan minskas enbart genom 30 minuter måttlig fysisk aktivitet, utan man bör se till stillasittande som ett hälsobeteende eller livsstil. Exempelvis långa perioder stillasittandes framför TV, datorn, i bil eller på arbetsplatsen. Parallellt med hälsofrämjande insatser till att öka den fysiska aktiviteten bör man även uppmuntra till avbrott i långvarigt stillasittande. Genom att avbryta stillasittande med korta 5 minuters pauser minskas riskerna som ett stillasittande beteende medför. Studien visar på tydliga skillnader mellan långfärds och distributionschaufförer, där de som kör långfärdskörningar alla känner någon form av smärta i kroppen, men av de som kör distributionskörningar så upplever 44% av de svarande ingen smärta.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)