Sjuksköterskors upplevelser av att smärtbedöma icke-verbala barn. En systematisk litteraturstudie

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Smärta är fortfarande ett vanligt och viktigt problem hos barn inneliggande på sjukhus. Obehandlad smärta kan leda till kortvariga och långvariga psykologiska och fysiologiska konsekvenser för denna grupp. Icke-verbala barn har inte förmåga att verbalt kunna beskriva sina upplevelser och anses därför vara speciellt utsatta för smärta. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor upplever att smärtbedömning försvåras ju yngre barnet är eftersom det kan vara svårt att precisera vad som är smärta eller en annan typ av stress. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av hindrande och stödjande faktorer för smärtbedömning av icke- verbala barn. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och inriktning metasyntes har genomförts baserad på elva vetenskapliga studier. Studierna analyseras utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat: Resultatet gav tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorin Behov av kompetens visar hur specifik kunskap och arbetserfarenhet kan stödja och hindra smärtbedömningen. Den andra huvudkategorin Påverkan av organisatoriska faktorer beskriver hur miljön, materiella resurser, rutiner, kultur av samarbete, attityder samt utbildning hindrar och stödjer sjuksköterskans smärtbedömning. Den tredje huvudkategorin Att smärtbedöma det icke-verbala barnet belyser hur barnets sjukdomstillstånd samt icke-verbalitet påverkar sjuksköterskans smärtbedömning. Slutsats: Sjuksköterskor upplever olika stödjande och hindrande faktorer vid smärtbedömning av icke- verbala barn. Regelbunden utbildning, bättre rutiner samt bättre arbetsmiljö krävs för att ytterligare stärka deras förmåga och möjlighet till korrekt smärtbedömning av icke-verbala barn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)