Räddningstjänstpersonal i beredskap : En studie om rekryteringssituationen i Sverige

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser; Luleå tekniska universitet/Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Sammanfattning: Räddningstjänstens verksamhet regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och det första nationella målet lyder: ”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.”   Räddningstjänst organiseras med brandmän i tre olika anställningsformer, varav deltidsanställda brandmän är en av dem och idag är den formella benämningen Räddningspersonal i beredskap, RiB. Ungefär 67% av Sveriges brandmän utgörs av RiB och redan år 1999 uppmärksammades svårigheter med personalförsörjningen. Vid kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges Kommuner och Landsting fanns kännedom om rekryteringssituationen, men den exakta omfattningen var okänd.   Denna studie består av en undersökning av den nuvarande situationen avseende rekrytering för RiB i Sverige. Undersökningen jämförs med den svenska regeringens undersökning från år 2003. I jämförelsestudien medverkar samtliga respondenter från den tidigare utredningen, vilket medför en svarsfrekvens på 100%. Jämförelsen påvisar att nyrekrytering och upprätthållande av beredskap har en negativ trend, trots att grundutbildningen gjorts om samt att kommunerna har moderniserat och utvecklat rekryteringsmetoderna. I den nationella sammanställningen, för år 2018 som omfattar 111 respondenter och representerar drygt 60% av Sveriges kommuner, framkommer att majoriteten av räddningstjänsterna upplever svårigheter vid nyrekrytering. Totalt är det 331 vakanser för fasta RiB-tjänster samt 194 vakanser för vikarietjänster och drygt hälften, 52%, av respondenterna klarar inte att kontinuerligt upprätthålla den beslutade beredskapen.   Den största orsaken till rekryteringssituationen är de demografiska förhållandena, vilket har samband med att 200 av Sveriges 290 kommuner uppfyller Europeiska kommissionens generaldirektorat för statistisk information, Eurostats, definition för landsbygd. Det som är mest alarmerande är att det påverkar kommunernas förmåga att upprätthålla beredskap.   Det finns möjlighet att förbättra och stärka situationen genom olika slags förbättringsåtgärder och/eller en kombination av dessa. Det finns ingen entydig lösning på problemet i och med att förutsättningarna är olika från kommun till kommun. Det som är tydligt är att det är upp till våra politiker och staten att försöka stötta räddningstjänsterna på ett annat sätt än vad som görs idag och att investera mer i landsbygden. Målsättningen borde vara att leda Sverige till att bli ett ledande land som ligger i framkant när det gäller att utveckla, främja och stödja landsbygden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)