Lågstadielärare och deras syn på den pedagogiska måltiden.

Detta är en Magister-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för kost- och måltidsvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Det finns ett behov av att förbättra svenska barn och ungdomars kostvanor. Gratis skolmat serveras i Sverige för att bidra med korrekt näring och under skolmåltiden bör pedagogisk måltid användas för att undervisa eleverna om hälsosamma matvanor. Lärare är de som förväntas genomföra pedagogisk måltid. Syfte: Att studera lågstadielärares arbete med och inställningen till pedagogiska måltider. Metod: Kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med lågstadielärare. Intervjuerna skedde via telefon, spelades in och transkriberades. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet. Resultat: De sex informanterna var alla legitimerade lågstadielärare. De hade varit yrkesverksamma 2–10 år och var kvinnor i åldrarna 25–50 år. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Lågstadielärarna i studien upplevde blandade känslor kring pedagogiska måltiden, den kunde upplevas som stressig och innebörden var oklar. Lärarna hade ett arbete byggt på rutiner i matsalen med fasta tider och bestämda platser. Alla lärare såg sig som förebilder när det kom till att främja hälsosamma matvanor och de var medvetna om att de kunde påverka eleverna. Slutsats: Lärarna hade blandade känslor kring pedagogiska måltiden då den kunde upplevas stressig och att kunskap saknades. Samtidigt såg de sig som en förebild och som en del i främjandet av hälsosamma matvanor. Med rätt kunskap och stöttning kring pedagogiska måltider kan läraren och skolan, tillsammans med andra insatser i samhälle och hem, bidra med ökad hälsa i form av hälsosamma matvanor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)