I huvudet på en städare : En kvalitativ studie om städare och motivation

Sammanfattning: Vår uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med självständiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar på städare som ett representativt lågstatusyrke och vår frågeställning är: Hur motiverar sig städare? Studien är kvalitativ och bygger till stor del på egen datagenerering. Vi har intervjuat städare på ett hotell om deras situation och syn på bland annat trivsel och motivation. Vår hermeneutiska utgångspunkt innebär att tolkning och förståelse står i centrum. Inledningsvis ser vi främst motivation som ett verktyg för att öka prestationen, men allt eftersom studien fortlöper förändras vår syn och vi närmar oss en syn på motivation som fokuserar på trivsel och hopp. Våra tankar om motivation närmar sig en postmodernistisk filosofi. Vi använder oss även av en hel del teorier och tidigare forskning för att angripa vårt syfte: Hawthorneexperimenten, Maslows behovshierarki, Alderfers ERG-teori, Herzbergs tvåfaktorteori, McGregors teori om X och Y-chefer, Etzionis engagemangsmodell samt motivationspsykologi och allmän forskning om lågstatusjobb. Få teorier har framkommit de senaste 50 åren och vi anser att det stora tidsgapet samt den tydligt modernistiska inriktning som finns i forskningen är ett problem som gör att vi inte vill förlita oss för mycket på teorierna. Resultat och analys pekar på överlag goda relationer på arbetsplatsen och trots ett tungt och delvis stressigt arbete är stämningen på arbetsplatsen god. Det som framförallt framkommer är vikten av goda relationer till andra städare men kanske framförallt till chef och viss mån övrig personal. Dåliga relationer föder utanförskap och en känsla av osynlighet, vilket skapar vantrivsel på arbetsplatsen. Vår utgångspunkt har hela tiden varit att motivation är något som städarna själv implicit skapar i syfte att skapa mening i tillvaron, vilket har inneburit att våra slutsatser i hög grad skiljer sig från tidigare motivationsforskning. Resultatet pekar på motiv och i vilken grad motiven uppfylls som huvudsaklig anledning till engagemang och trivsel. Kommunikation är det verktyg som individerna besitter för att förmedla sina motiv, men en symbolisk innebörd av handlingar och budskap komplicerar överföringarna. Motivation framstår enligt vår forskning som städarnas önskan, ansträngning och hopp till att deras motiv ska tillgodoses. Motivation innebär således inte i sig en ökad prestation hos individerna.