Problematic aspects regarding accounting of Covid-19 related government grants and assistance

Sammanfattning: Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka problem angående redovisningen av statliga stöd och bidrag efter inträdet av covid-19 pandemin. Vårt fokus kommer vara att klargöra de oklarheter som finns gällande hur stöden och bidragen redovisas och när de kan behandlas i redovisning och även huruvida de etablerade normer gällande redovisning har tillämpats. Metod: En kvalitativ fallstudie utförs som metod där vi intervjuat experter inom redovisningen av statliga stöd och bidrag. Vi har också använt oss av flertalet vetenskapliga artiklar på ämnet för att bilda teoretiska principer. Vår teori baseras på processer från grundad teori som relaterar till den tidigare forskningen för att till sist kunna bilda sig en formell teori som kan appliceras på ett empiriskt material. Teoretiska perspektiv: ​Studien utgår från ​God redovisningssed, Normativ redovisningsteori, Kongruensprincipen, Periodiseringsprincipen och Revenue recognition och även tidigare forskning för att analysera området. Empiri: De studieobjekten vi valt är KPMG, FAR, Bokföringsnämnden, Barry Callebaut, Srf konsulterna och Svenskt näringsliv. De har varit våra experter och den information som vi fått från dem har stått som grund till den data som har analyserats. Resultat: Resultatet av det insamlade materialet visar att det har funnits en del oklarheter angående hur statliga stöd covid-19 stöden ska redovisas. De oklarheter som uppstått är när stöden ska få upptas i redovisningen. Periodiseringsproblem fanns länge för de som har använt sig av K2 och K3 och det dröjde långt in på pandemin innan BFN kom med nya råd.