"En gång skulle två katter tälta" : En analys av intertextualiteter i elevers berättande texter i relation till de nationella provens stödstrukturer för ämnesprov i svenska i årskurs 3, 2014 och 2015

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka intertextualiteter i elevers berättande texter i relation till de stödstrukturer som erbjuds i samband med de nationella proven i svenska för årskurs 3 år 2014 och år 2015. Syftet mynnar ut i de forskningsfrågor som besvaras i analys och resultat. Med hjälp av dessa forskningsfrågor undersöks vilka innehållsliga intertextuella kopplingar som finns mellan elevtexter och stödstrukturer, hur eleverna använder sig av de innehållsliga intertextuella kopplingarna till stödstrukturerna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två proven från 2014 och 2015 och mellan de elevtexter som skrevs för respektive prov. Analysen genomförs med hjälp av en intertextuell analysmodell samt komparativ metod. Den intertextuella analysmodellen bygger på bland annat litteratur om kreativt skrivande och togs fram specifikt för denna studie. Studiens empiriska material består av 40 elevtexter skrivna av elever i årskurs 3 för de nationella proven i svenska från åren 2014 och 2015. 20 av elevtexterna är från 2014 och 20 av elevtexterna är från 2015. De stödstrukturer som analyseras är läshäftet ”Ett tältäventyr” från 2014 och läshäftet ”En gång om året” samt utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2014 och utvalda delar av lärarinformationens instruktioner för delprov F/G från 2015. För att undersöka intertextualitet i elevernas berättande texter kopplat till stödstrukturerna analyseras dessa med hjälp av innehållsliga kategorier och markörer. Det sociokulturella perspektivet på lärande har genomgående tillämpats som teoretisk utgångspunkt i studien. Även intertextualitetsbegreppet är en viktig utgångspunkt för studien. Studiens resultat visar att eleverna har en stor mängd intertextuella referenser i sina berättande texter. Resultatet, vad gäller de intertextuella referenserna i elevernas texter till provens stödstrukturer, skiljer sig dock åt mellan elevtexterna skrivna för provet 2014 och provet 2015. Provens stödstrukturer är olika. Berättelserna i läshäftena är olika och även instruktionerna i lärarinformationen skiljer sig åt till viss del mellan proven. Elevtexterna från 2014 innehåller många intertextuella kopplingar till samtliga stödstrukturer för provet 2014. Elevtexterna från 2015 innehåller få kopplingar till läshäftet men relativt många kopplingar till lärarinformationen för provet 2015. De intertextuella kopplingarna mellan elevtexter och stödstrukturer är både implicita och explicita. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att stödstrukturerna påverkar innehållet i elevernas texter på olika sätt beroende på hur stödstrukturerna är utformade.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)