Naturalistisk plantering i staden : ett alternativ till klippta gräsytor i en trafikerad miljö?

Sammanfattning: Den urbana expansionen som forskarna räknar med kommer att vara den största och snabbaste i mänsklighetens historia. Samtidigt som en förtätning av staden sker har artdiversitet minskat. Staden kan uppfattas som en otrevlig ståndort men om rätt växtval och markförberedelser görs kan den urbana ståndorten istället bidra till ett positivt resultat, något som bör nyttjas för att bland annat öka artdiversiteten. Gräsmattan spelar en stor roll i stadens utformning och upptar hela 40-60% av de urbana grönområdena i Sverige (Hedblom, Lindberg, Vogel, Wissman & Ahrné 2017). En gräsmatta har kulturella och social värden och kan bjuda in till exempelvis lek och picknick, men gräsytor som inte är tillgängliga/obrukbara för människan - såsom klippta rondeller eller refuger har ett lägre värde. Enligt Boverket (2021) har klippta gräsmattor en lägre potential att leverera ekosystemtjänster än urbana ängar i staden. Driftkostnaderna för gräsytor är i många av Sveriges kommuner den största enskilda kostnaden för kommunens totala skötselkostnader, där skötsel av en urban äng istället endast kostar 38% av kostnaden för en gräsyta (Boverket 2021). Utvecklingspotentialen för gräsytor är således höga. En naturalistisk plantering kan vara ett svar på en hållbar utveckling av dessa ytor. En plantering som består av växter som samarbetar och arbetar med varandra vilket leder till en minskad skötsel samtidigt som den biologiska mångfalden är hög. För att visa på hur en trafikerad miljö med en befintlig klippt gräsyta kan utvecklas har ett blommande gestaltningsförslag tagits fram i en rondell på Valhallavägen i Stockholm.