Informationsgap : En studie om informationsgapet mellanlagstiftare och småföretagare vid införandet av nya regleringar.

Sammanfattning: Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien. Syftet med denna studie är att undersöka hur informationsgapet mellan små företag och berörda myndigheter ser ut, även hur de båda parterna upplever det gap som finns.  Informationsgapet och kontakten parterna sinsemellan har studerats genom en kvalitativ studie. Studien är uppbyggd på en fallstudie kring lagen om kassaregister. En intervjuguide skapades som användes under de besöks- och telefonintervjuer som ägde rum med sex olika småföretag och med en handläggare på Skatteverket. I teorin presenteras olika vetenskapsmäns teorier kring statliga regleringar och hur de påverkar företag, hur olika kommunikations- och informationsteorier ser ut, kommunikationsmedier, småföretagarnas behov av rådgivning, med mera. I teorin konstateras olika bruskällor som kan leda till ett informationsgap i en kommunikationsprocess. Dessa bruskällor tillsammans med de olika delarna i en kommunikationsprocess sätts samman i en figur i slutet av teorin för att sammanfatta problemet. Denna figur är utgångspunkten i studiens intervjuguide, empiri och analys. I empirin sammanställs respondenternas svar på intervjufrågorna, hur de bland annat upplever kontakten med Skatteverket, vad de tyckte om informationen de fick i samband med införandet av lagen om kassaregister och hur de helst tar till sig information.  I analysen ställs empirin och den teoretiska referensramen i förhållande till varandra. Respondenternas svar analyseras med hjälp av teorin och vice versa. I analysen tas bland annat områden upp som mediets betydelse, kommunikationens hinder och mottagarens förutsättningar. Utifrån analysen skapas sedan en diskussion och därefter dras slutsatser kring studien. I slutsatserna framgår att det existerar ett informationsgap mellan småföretagare och myndigheter, men att detta gap inte är så stort som delar av teorin pekar på. En av anledningarna till att gapet inte är så stort kan bero på att de flesta småföretagare använder sina revisorer som rådgivare när problem uppstår. På det sättet behöver de sällan vara i direkt kontakt med Skatteverket och därför anser de inte kontakten dem emellan som något problem. En annan slutsats som tas fram är att respondenterna tenderar att föredra ett magert medium, fast att information om lagen om kassaregister kräver ett rikare medium. Detta kan leda till att ett informationsgap uppstår. De magra mediernas oförmåga till feedback är något som också påverkar informationsgapet och kan göra det bredare.