Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med ofri luftväg inom ambulanssjukvården : En intervjustudie

Sammanfattning: Bakgrund: Att vårda patienter med ofri luftväg inom ambulanssjukvården är något av en sällanhändelse. Det gör att det kan vara långt mellan dessa möten. En ofri luftväg ska åtgärdas så snart som möjligt och det är sjuksköterskornas uppgift att göra detta. Denna situation skapar stress och oro och kan på sikt leda till psykisk ohälsa. Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården arbetar i ett litet vårdteam och möter patienterna i varierande miljöer samtidigt som de får hantera yttre stimuli. Sjuksköterskorna har ett ansvar samtidigt som de innehar en maktposition gentemot patienten. Detta resulterar i en komplex situation. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med ofri luftväg inom ambulanssjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tolv sjuksköterskor från en region i sydöstra Sverige deltog. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; Strategier för luftvägsvård, Påverkande aspekter för luftvägsvården, Vara i behov av hjälp för att vårda patienten och Kompetens och krav på luftvägshanteringen. Strategier för luftvägsvård visar att sjuksköterskorna förbereder sig genom att ha en handlingsplan och tänka steget före för att ge patienten de bästa förutsättningarna. Påverkande aspekter för luftvägsvården handlar om att sjuksköterskorna, medan de befinner sig i en stressig situation som uppstår när sjuksköterskorna vårdar patienten, anpassar sig till miljön och situationen runt patienten. Samtidigt har de en vilja att ta hänsyn till patientens autonomi. Vara i behov av hjälp för att vårda patienten visade att kommunikation var en gemensam nämnare när sjuksköterskorna samarbetade med räddningstjänsten, kollegor från andra ambulanser och anhöriga. Kompetens och krav på luftvägshanteringen handlar om att sjuksköterskorna känner krav från omgivningen, sig själva och tar egna initiativ till kunskap. Samtidigt krävde sjuksköterskor mer utbildning i luftvägshantering. Slutsats: Studien visade att larm om patienter med en ofri luftväg är stressande för sjuksköterskorna och att de var tvungna att vara flexibla för att hantera patienten och faktorer omkring som påverkade dem. Sjuksköterskorna hade svårt att upprätthålla kompetensen kring luftvägshantering då det ofta gick lång tid mellan dessa larm. Dessa påfrestande situationer kan leda till en försämrad arbetsmiljö och i förlängningen ökad risk för psykisk ohälsa och därmed försämring av sjuksköterskans välbefinnande. Upprätthållande av kompetensutveckling hos sjuksköterskor leder till ökad kunskap och kompetens i vården av patienten, samt en känsla av tillfredsställelse hos sjuksköterskorna.