Förbättrad trombocyträkning hos katt med tillsats av iloprost till EDTA-blod

Sammanfattning: BAKGRUND Kattens trombocyter har egenskaper som gör att dagens automatiska och manuella hematologianalyser ofta ger falskt låg trombocyträkning (pseudotrombocytopeni). Trombocyträkningen (PLT) riskerar att bli missvisande låg på grund av att trombocyterna hos katter kan vara mycket större än trombocyterna hos övriga arter, samt för att katters trombocyter in vitro ofta är så lättaktiverade att aggregat bildas. En del av de största trombocyterna räknas inte av de automatiska hematologiinstrumenten (framför allt impedanstyper) och trombocytaggregat medför att trombocyterna blir ojämnt fördelade i blodprovet. Vid sant låga trombocytvärden kan livshotande blödningar uppstå och det är därför viktigt att kunna skilja katter med sann trombocytopeni från katter med falsk trombocytopeni. Trombocytaggregering har effektivt förhindrats med prostaglandin E1. Prostaglandin E1 är dock mycket instabilt i rumstemperatur, vilket medför att effekten lätt kan utebli vid felhantering. Nyligen presenterade en studie analogen iloprost. Iloprost är temperaturstabilt och lättare att använda. Den relativa volymen trombocyter i blodet (plateletkrit, PCT) var fysiologiskt och kliniskt mer viktig när stora trombocyter (makrotrombocyter) hittades hos hundrasen Cavalier King Charles Spaniel. Katter kan också ha makrotrombocyter, och därför skulle PCT kunna utgöra ett bättre test av trombocytstatus. PCT mäts direkt av hematologiinstrumentet QBC VetAutoread (IDEXX) och indirekt av hematologiinstrumentet Advia 2120 (Siemens). SYFTE Syftet med denna studie var att förbättra trombocyträkningen hos katter, både sett till val av antikoagulans i blodprovrör och val av analysmetod. Fyra olika trombocyträkningsmetoder jämfördes för att utvärdera vilken metod som är bäst i olika situationer. Antikoagulans (EDTA utan annan tillsats (EDTA), EDTA med tillsats av prostaglandin E1 (PGE), EDTA med tillsats av iloprost (ILP)) undersökes avseende vilket/vilken kombination som medför lägst förekomst av trombocytaggregat och högst trombocyträkning. Hypotesen var att tillsats av iloprost i EDTA-rör i kombination med PCT eller optisk PLT skulle förbättra möjligheten till bedömning av katters sanna trombocytstatus. Omfattningen av trombocytaggregat på blodutstryk och i manuell räknekammare bedömdes och jämfördes mot minskningar i PLT, med målsättning att avgöra hur många aggregat som kan accepteras för att laboratoriepersonal ska kunna svara ut ett instruments trombocyträkning. METODER Blod från 35 katter togs i EDTA-rör. När tillräcklig blodvolym erhölls blandades blodet så fort som möjligt med de trombocytaktiveringshämmande substanserna prostaglandin E1 respektive iloprost. Trombocyterna räknades med manuell räknekammare, Advia 2120 och med QBC VetAutoread. Plateletkrit presenterades direkt med QBC VetAutoread (redovisat i PLT) och indirekt med Advia. Förekomst av trombocytaggregat, sett till mängd och storlek, kontrollerades med manuell räknekammare och på blodutstryk. RESULTAT Tillsats av iloprost förbättrade blodprovskvalitéten bäst. Det påvisades fler blodprover med många och stora trombocytaggregat med EDTA utan annan tillsats, än i blodprover med tillsats av iloprost eller prostaglandin E1. ILP hade lägst förekomst av trombocytaggregat. Trombocyträkningen påverkades negativt först vid omfattande aggregatbildning (av oss klassificerad som grad 3 och 4). Resultat från optisk flödescytometri visade att 8 av 34 katters blodprov fick tydligt högre trombocyträkning med iloprosttillsats än med EDTA utan annan tillsats. I samtliga dessa 8 fall hade EDTA-blodet hög förekomst av trombocytaggregat (grad 4). Med iloprosttillsats var korrelationen (r2) i PLT mellan Advia och manuell räknekammare väldigt hög, 0,92 (n = 33). Motsvarande korrelation (r2) med EDTA-blod utan annan tillsats var 0,85. När det förelåg omfattande trombocytaggregering redovisade manuell räknekammare högre PLT än Advia. Korrelationen (r2) mellan Advia PCT ILP och Advia PLT ILP var lägre än förväntat. QBC PLT visade på lägst precision och korrelerade dåligt till både Advia PLT och Advia PCT. SLUTSATSER Tillsats av iloprost till EDTA hade större aktiveringshämmande effekt på trombocyter än både EDTA med tillsats av prostaglandin E1 och EDTA utan annan tillsats. Kombinationen EDTA och iloprost bedöms utgöra det bästa sättet för att minska risken för felaktig diagnostisering av trombocytopeni. Tillsats av iloprost är mycket billigare än tillsats av prostaglandin E1, och det är betydligt mer lätthanterligt. Med vårt graderingssystem för trombocytaggregering kan laboratorierna avgöra när en trombocyträkning kan svaras ut, trots förekomst av trombocytaggregat (grad 1 och 2). Tydligt negativ påverkan på PLT sågs endast i samband med omfattande aggregering. Vid god blodprovskvalitét fungerade Advia PLT bra. Vid tydlig trombocytaggregering är rekommendationen att ta om blodprovet med tillsats av iloprost. Manuell trombocyträkning i räknekammare tycktes påverkas mindre av trombocytaggregat än räkning med automatiska hematologiinstrument. Låg korrelation mellan Advia PLT och Advia PCT orsakades sannolikt av att MPV kan variera mycket inom denna djurart. Advia PCT bör ge en bättre bild av kattens trombocytstatus och det fysiologiska tillståndet, men fler studier krävs innan man kan fastställa vilken metod som kliniskt är mest betydelsefull. I framtiden kan blodprovrörtillsats med iloprost i kombination med PLT och/eller PCT från optiska instrument (som Advia) komma att utgöra det bästa alternativet för bedömning av trombocytstatus hos katt. QBC VetAutoread fungerade, enligt resultaten i denna studie, och i motsats till nyttan hos Cavalier King Charles Spaniel, inte bra för bedömning av trombocyter hos katt.