Att delta eller inte delta : exemplet idrott och hälsa

Sammanfattning: Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen går miste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var: 1. Varför skolkar elever från idrott och hälsa? 2. Vad påverkar eleven att skolka? 3. Bidrar skolkandet i idrott och hälsa till en negativ syn på idrott? Syftet var att få en kvalitativ studie, genom att undersöka exempel på fenomenet skolk i idrott och hälsa. Att bara skrapa på ytan av problemet eller att få generella svar var inte önskvärt, utan undersökningens intention var att erhålla djupare orsaker till skolk. För att få kvalitativa svar valdes intervju som metod. Fyra personer i skiftande ålder, som skolkat från idrottslektioner under deras högstadieperiod, deltog i studien och alstrade i ett fylligt material att utgå ifrån. Anledningarna och förklaringarna till skolkande och bakomliggande åsikter var väldigt varierande. Det fanns mycket som kunde spela in på varför personerna skolkade, och många knöt an till lärarens inverkan på deras val. Förståelsen för vikten av att ta hand om sin kropp och hälsa var gemensamt för de intervjuade, men att utföra det praktiskt, (det vill säga träna), var det inte alla som gjorde. Det kom även fram goda förslag på hur de hellre hade sett att idrott-och-hälsa-lektionerna utspelat sig. Svaren på forskningsfrågorna blev följande: 1. Eleverna hade dåligt förhållande till sin lärare, som kunde utspela sig på olika sätt, men det gjorde att de valde att hitta på ursäkter att inte delta. Det fanns en ointresserad lärare, en nedvärderande lärare, ouppmärksam lärare, en för sträng lärare och så vidare. I stort sett ingen av de förklaringar de gav sina undervisande lärare, var detsamma som den egentliga orsaken till att inte delta. Eleverna kände inte motivation att vara med på lektionerna. 2. Den dåliga relationen till respektive lärare påverkade att de inte ville delta. Vänner påverkade också eleverna att skolka, och i ett fall var det att inte ha några vänner som inverkade. Föräldrar uppgavs inte ha påverkat dessa elever. 3. Skolkandet medförde inte att dessa personer hade dålig inställning till motion och rörelse idag, vilket motsäger vad statistik visar. Samtliga visste fördelar med att se över sin hälsa, men alla var inte aktiva för att främja sitt välmående. Ytterligare aspekter som blev tydliga i arbetet, var hur man kan arbeta som lärare för att motverka skolk. Många bra åsikter om vad som hade kunnat göras för att dessa elever skulle ha deltagit, kom upp. Enligt eleverna kunde mycket skolk ha förhindrats genom en mer demokratisk lärare som lyssnat och sett till alla elever och deras behov. Mycket kom upp om vad som kan göras för, att i största möjliga mån, undvika att elever skolkar från lektioner, men det kräver en stor insats och engagemang för en lärare. Dock kommer aldrig alla elever att delta i idrott och hälsa. Har en lärare som mål att alla elever ska delta, kan denne komma en bit på vägen. Denna uppsats utgör en grund för att skapa förståelse hos skolans lärare och ledning till hur skolk kan uppstå och motverkas.