Att ge elever i avkodningssvårigheter förutsättningar att bli goda läsare : En kvalitativ studie om lärares arbete i den tidiga läsundervisningen för elever i avkodningssvårigheter

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande; Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra med ökad kunskap om hur lärare i praktiken identifierar och arbetar med elever i eller som ligger i riskzonen för att senare hamna i avkodningssvårigheter. De frågeställningar som denna studie utgår ifrån är: Vilka varningssignaler uppger lärare är kännetecknande för avkodningssvårigheter och hur identifierar lärare dessa varningssignaler? samt Hur uppger lärare att de i den dagliga läsundervisningen arbetar med elever i avkodningssvårigheter? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta lärares erfarenheter och beskrivningar av den begynnande läsundervisningen i årskurs ett med elever i avkodningssvårigheter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en intervjuguide med fyra olika teman. För att analysera vår empiri använde vi oss av tematisk analys.Resultatet presenteras i olika teman under frågeställningarna. Det framkom att bristande förtrogenhet till bokstäverna och dess ljud, att inte ha knäckt den alfabetiska koden, svårigheter att ljuda ihop bokstäver samt stackatoläsning är varningssignaler på att en elev har avkodningssvårigheter. Det framkom vidare att det är av stor betydelse att lyssna på eleverna när de läser samt använda sig av bedömningsstöd för att kunna identifiera elever i avkodningssvårigheter. Att använda sig av en till en undervisning, individanpassning, varierade arbetssätt och repetition i den vardagliga läsundervisningen för elever i avkodningssvårigheter har enligt lärarna gett goda resultat. Då tid, personal och lokaler enligt lärarna är en bristvara blir det av stor vikt att vara flexibel som lärare och på bästa sätt utnyttja det man har tillgång till. Vidare är en elevs motivation och intresse för läsning av stor betydelse för elever i avkodningssvårigheter. Slutligen är det även av stor betydelse att man som klasslärare samarbetar med övrig personal på skolan både i den dagliga läsundervisningen men också i bedömningen för att ge elever i avkodningssvårigheter de bästa möjligheterna till att bli goda avkodare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)