Hur kan man arbeta för att främja biologisk mångfald på kyrkogårdar? : fallstudier av två kyrkogårdsmiljöer

Sammanfattning: Biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera och kunna leverera de ekosystemtjänster som efterfrågas i vårt samhälle och som gör nytta för oss människor. Sverige har genom FN:s Konvention för biologisk mångfald åtagit sig att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt och ”Ett rikt växt- och djurliv” är sedan 2005 ett av Riksdagens 16 nationella miljökvalitetsmål. Värdefull natur skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att skydda våra mest hotade arter, då många arter i dagens samhälle är hårt trängda och riskerar att dö ut. Olika samhällssektorer kan bidra till att bevara och öka den biologiska mångfalden på de platser där man verkar, genom att använda brukar- och skötselmetoder som är hållbara och värnar om växt- och djurlivet. Då många av landets kyrkogårdar har stora natur- och kulturvärden har Svenska kyrkan en viktig uppgift i att förvalta och vårda vårt kulturarv, vilket även inbegriper det biologiska kulturarvet. De styrdokument som finns inom Svenska kyrkan idag hjälper förvaltningarna till en medvetenhet och ett miljötänk som återspeglar sig i det vardagliga arbetet, vilket i många fall även bidrar till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Kontinuiteten, dvs att inga större förändringar har skett, belyses som en viktig faktor för biologisk mångfald på kyrkogården jämfört med andra miljöer. Kontinuitet gynnar sällsynta växter och djur och kyrkogården har på så vis fungerat som en slags oas och fristad där en mångfald av arter nischat sig och överlevt i samband med att det omgivande landskapet förändrats. Huvudsyftet med arbetet har varit att lyfta fram och synliggöra vilka biotoper som generellt är möjliga att gynna på kyrkogården samt hur man som kyrkogårdsförvaltare kan arbeta för att främja dessa. Arbetet inleds med en litteraturstudie för att belysa varför biologisk mångfald behövs samt för att inhämta fakta kring olika biotoper på kyrkogården. I litteraturstudien undersöks även vilka styrdokument som kyrkogårdsförvaltningarna har att tillgå och använder sig av i sitt arbete. Genom intervjuer och observationer har komparativa fallstudier också utförts på en stor respektive en liten kyrkogård. Jämförelser har gjorts för att få reda på eventuella skillnader och vilka faktorer som påverkar hur de båda förvaltningarna arbetar med biologisk mångfald, samt vilka biotoper de prioriterar. Resultatet visar på att många av de biotoper som studerats är unika för kyrkogårdsmiljön, de återfinns inte någon annanstans i vårt landskap och blir därmed mycket viktiga att värna om. Våra kyrkogårdar släpar envist med sig ett skötselideal som innebär att man nitiskt städar varje hörn för att det ska se prydligt ut. Med mer naturinslag och sänkta skötselambitioner kommer generellt en ökad artrikedom, men studien visar på att det många gånger kan leda till att den biologiska mångfaldens intressen hamnar i konflikt med de estetiska och sociala värdena. Inne i städerna är kyrkogårdarna en del av stadens grönstruktur och blir därmed också viktiga områden för rekreation och utevistelse. Fallstudierna visar på två ytterligheter av kyrkogårdsmiljöer, vilket har genererat