Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Sammanfattning: Arbetstagare i Sverige sjukskriver sig allt mer och det blir vanligare att orsaken beror på psykisk ohälsa. I uppsatsen behandlas arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, men för att besvara hur långtgående ansvaret är måste även arbetsmiljöanpassning och omplaceringsskyldighet diskuteras. Dessa frågor behandlas ofta i samband med uppsägning av arbetstagaren då arbetsdomstolen ofta väljer att lägga fokus på omplaceringsskyldigheten. Syftet med uppsatsen är att utreda hur långtgående arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet är, men även att se om det finns några skillnader för fysisk ohälsa och psykisk ohälsa. Det framkommer att ansvaret är omfattande och inte helt okomplicerat. Arbetsgivarens ansvar om en arbetstagare blir sjuk är i första hand att försöka anpassa arbetsplatsen och ge tekniska hjälpmedel, samt att rehabilitera arbetstagaren genom t.ex. arbetsträning. I andra hand ska arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning för att ta reda på om arbetstagaren hade kunnat utföra något annat arbete av betydelse för arbetsgivaren, en uppsägning p.g.a. av sjukdom ska endast ske som sista utväg, men en sjukdom i sig hindrar inte uppsägning som är grundad i andra godtagbara skäl för uppsägning. Det finns inga lagstadgade skillnader om arbetstagaren blir psykiskt eller fysiskt sjuk, däremot visar uppsatsen att andra faktorer skulle kunna leda till att en arbetstagare med psykisk ohälsa missgynnas så som brist på kunskap inom psykisk sjukdom och skamkänslor för sjukdomen.