Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation : hur vanliga produktionssjukdomar kan förbyggas

Sammanfattning: I takt med att avkastningen hos mjölkkor ökat på grund av förbättrade avelsstrategier och bättre management har också produktionssjukdomarna fortsatt vara närvarande, framför allt vid tiden runt kalvning. Vid denna tid är kon extra utsatt på grund av att hon ofta drabbas av negativ energibalans vilket kan leda till fysiologiska och biokemiska förändringar i kroppen. Detta kan resultera i försämrad produktion samt göra henne mer mottaglig för sjukdomar. Detta gör att det är otroligt viktigt att undvika detta tillstånd (Ingvartsen et al., 2001). Detta är också något som kan förebyggas genom att korna har en väl anpassad sinperiod. Miljön sinkorna vistas i ska ge kon optimala förhållanden med god kokomfort, bra fodertillgång och foderkvalitet. Det är viktigt att det finns gott om plats för alla djur både vad gäller liggyta och foderplatser för att inte begränsa foderintaget (Oetzel, 2015, Caixeta et al., 2018). Det bör finnas bra ventilation och gärna en kylanordning (Thompson et al., 2014). Hur sinperiodens längd påverkar kons hälsostatus råder det delade meningar om. Det finns positiva och negativa saker med båda valen. Till exempel ger en lång sinperiod kon tid för återhämtning medan en kort kan ge henne bättre förutsättningar att hålla en god energibalans (Maysari et al., 2017; Nilsson, 2019). Fodret vilket ges till sinkor bör ha lågt energiinnehåll och det är viktigt att tänka på att näringsinnehållet är bra. För sinkor är det viktigt att hålla koll på fodrets CAB-värde. CAB- värdet står för kat-an-jon-balans. Detta värde visar på balansen mellan negativa joner (katjoner) så som CL- och S2- , och positiva joner (anjoner) som K+ och Na+. Är det obalans mellan dessa joner kan det ha betydelse för kornas hälsa samt produktion. (Nilsson, 2019). Intaget av torrsubstans (den torra mängd material i fodret efter fullständig torkning) sjunker naturligt innan kalvning och detta kan kompenseras genom att öka energiintaget under senare delen av sinperioden. Det gör också att kon förbereds för de foder hon kommer att äta efter kalvning (Ingvartsen et al., 2001; Nilsson ,2019). Det är även viktigt att sinkorna har tillgång till rent vatten med bra flöde i vattenkoppar eller kar. Vattnet bör utvärderas efter smak, lukt, färg, pH, föroreningar samt upplösta ämnen (Van Saun, 1991). Kon kan drabbas av flera olika produktionssjukdomar i samband med och efter kalvning. Av dessa finns acetonemi, förskjuten löpmage, fettlever, kalvningsförlamning, juverhälsoproblem samt fertilitetsproblem som kan orsakas av kvarbliven efterbörd och livmoderinflammation. För alla problem finns en gemensam riskfaktor, negativ energibalans. Således genom att förebygga just detta förbyggs alla sjukdomar som nämns i detta arbete. Givetvis finns det specifika åtgärder för varje problem, men det är tydligt att de är alla sammanlänkade. För att undersöka hur det kan se ut på gårdar gällande management kring sinkor skickades en enkät ut till mjölkproducenter vilka är användare av Jo- Brinks fodersystem. Undersökningen belyste att flera av de deltagande hade upplevt att besättningen fick bättre hälsostatus när de prioriterat och optimerat sinkofoderstaten. Detta arbete inleddes med föreställningen om att sinkorna ofta är underprioriterade att det finns stora pengar i att fokusera på management kring dem. Antagandet gjordes också att alla problem som korna kan drabbas av i laktation går att förebygga genom att korna har en väl genomtänkt sinperiod. Detta är en slutsats som också dragits vid arbetets slutförande, att det finns ett stort värde i att förbereda kon på bästa sätt för kommande laktation genom att hon har en så bra sinperiod som möjligt.