NDIVIDEN, KOLLEKTIVET OCH SYNEN PÅ MASSAN : En idéhistorisk överblick

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning:

Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin. Avsikten är att skildra dessa två idéströmningar och deras olika sätt att se på massan och massamhället som fenomen. Utöver dessa två huvudinriktningar så anknyter jag även till andra samhällstänkare där dessa kan bidra till att nyansera skildringen av massan. Min avsikt med denna studie är, utöver den idéhistoriska skildringen, att placera idéerna i sin kontext för att på detta sätt kunna besvara mina frågeställningar, vilka är:

 

­- Vilka fenomen var det som författarna ansåg krävde förklaring?

- Hur kan man tolka författarnas frågeställningar utifrån de samtida förhållandena?

- Hur kan de frågor man ställde sig ses i ljuset av dagens förhållanden?

 

För att kunna besvara den tredje frågan diskuterar jag, utifrån några utvalda moderna teoretiker, hur dagens sociala och politiska förhållanden kan relateras till de frågeställningar som de tidigare författarna ställde sig. Denna del av diskussionen bygger på förförståelsen att samhället är en historisk konstruktion vilket gör att en förståelse av historien är av vikt för att förstå dagens samhälleliga förhållanden och problem.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)