Autism - Självklar vård eller raka motsatsen?

Sammanfattning: Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik. En intervjuguide med halvöppna, delvis strukturerade frågor användes för att bättre fånga informanternas uppfattning. Resultat: Föräldrarna upplevde ett positivt möte med personalen på barnhabiliteringen och barnakuten på ett sjukhus i en större stad i södra Sverige. Här fungerade kommunikationen, kunskapen och bemötandet. Föräldrarna upplevde dock att mötet på övriga vårdinrättningar var mindre bra. Här fanns en avsaknad på kunskap, kommunikation och positivt bemötande. Väntetiderna upplevde föräldrarna var det största dilemmat i mötet med vården. Slutsats: På barnhabiliteringen och barnakuten innehar sjuksköterskorna och den övriga vårdpersonalen den nödvändiga kompetensen för att bemöta dessa dysfunktionella barn och ungdomar. Däremot upplever föräldrarna en bristande kunskap bland sjuksköterskorna och annan vårdpersonal på andra vårdinrättningar såsom vårdcentraler, övriga mottagningar och vårdavdelningar.