Barns tidiga läs- och skrivinlärning : En studie av hur läroböcker för årskurs 1 förhåller sig till bokstavsintroduktion och avkodning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora

Sammanfattning: Att barn i Sverige lär sig läsa och skriva är en självklarhet och en demokratisk rättighet. Det  är  dock  inte  en  självklarhet  hur  inlärningen  går  till.  Vi  vill  med  denna  studie undersöka hur ett mindre urval av läromedel introducerar bokstäver för elever i årskurs 1  utifrån  den  syntetiska  metoden,  vilket  innebär  att  bokstäver  lärs  ut  en  i  taget  och därefter  ljudas  ihop  till  enklare  ord.  Utifrån  det  sociokulturella  perspektivet  och pragmatismen undersöker vi om läromedlen har uppgifter som är utvecklande och bilder som är igenkänningsbara för eleverna.Syftet  med  undersökningen  är  att  ge  en  inblick  i  hur  läromedel  kan  introducera bokstäver och avkodning  för  elever. Vi vill  även veta om materialen använder sig av bokstavsbilder  för  att  hjälpa  eleverna  i  bokstavsinlärningen.  För  att  jämföra  dessa utvalda läromedel har vi använt oss av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag, där  texterna  analyseras  komparativt  och  ur  ett  kunskapskritiskt  perspektiv.  Vi  jämför läromedlen  utifrån  dessa  fyra  punkter:  bokstavsföljden,  uppgifter  per  bokstav,  hur eleverna tränar avkodningsförmågan samt bokstavsbilder. Resultatet sammanställs först i  en  tabell  för  att  få  en  tydlig  överblick  över  läromedlen  och  sedan  följer  en  mer djupgående analys. Resultatet  visar  att  det  inte  finns  någon  generell  bokstavsföljd  som  förespråkas  utan bokstavsordningen varierar i läromedlen. Avkodningen introduceras på liknande sätt i alla  läromedel  och  uppgifter  per  bokstav  är  relativt  lika  men  omfattar  olika  många moment.  Det  är  mest  skriftliga  uppgifter  i  arbetsboken  som  sedan  kompletteras  med praktiska  uppgifter  som  finns  i  lärarhandledningarna.  Bokstavbilder  finns  i  tre  av  de fyra  läromedlen  vi  undersökt.  I  två  av  dessa  är  det  elevnära  och  igenkänningsbara föremål för eleverna. I ett av läromedlen är föremålen svåra för eleverna att känna igen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)