Delaktighet på gymnasiesärskola

Sammanfattning: Gymnasiesärskolan tar emot elever med intellektuella funktionsnedsättningar.Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har traditionellt sökttill gymnasiesärskolans nationella program. Enligt Skolverkets allmänna råd har dock alla elever rätt att söka till det nationella programmet, och det är hemkommunens mottagningsteam som bedömer om eleven kan klara kursmålen där.  Syftet med studien är att undersöka hur personal inom gymnasiesärskola beskriver att de hanterar sin undervisning med elever på olika kognitiv nivå och hur utsagorna samstämmer med Specialpedagogiska myndighetens (SPSM) delaktighetsmodell. Modellen är utvecklad och beskriven av Sznöyi och Söderqvist Dunkers (2020). Studien är en kvalitativ intervjustudie där elva semistrukturerade intervjuer genomfördes bland personal på två gymnasiesärskolor med nationella program, samt informant på introduktionsprogrammet. Deras beskrivningar från skolpraktiken ligger till grund för en tematisk analys av resultatet.  Många i studien menade att det kan vara fördelaktigt att nivågruppera elever i teoretiska ämnen som språk och matematik. Några lärare menar att det går att blanda arbetsformerna i klassrummet, inleda heterogent och sedan övergå till en differentierad undervisning, där de vill locka eleven till att utmanas i sin kunskapsutveckling och arbeta självständigt. Informanterna anser att eleverna uppskattar att få arbeta i egen takt, eftersom den sociala samvaro inte alltid underlättar lärandet. Intervjustudien visar att elevhälsan och rektorer främst ser till den övergripande nyttan av utbildningen. Förutom olika ämneskunskaper, så vill de rusta eleverna för kommande yrkes- och samhällsliv, i ett tolerant socialt sammanhang. Praktiskt-estetiska lärare uppger att de ofta arbetar kommunikativt och relationellt. De beskriver att de för en respektfull dialog med eleven, för att lära känna dennes individuella behov, och kunna kravanpassa undervisningen.