"För säkerhets skull" : om svensk säkerhet, efter kalla kriget

Detta är en Kandidat-uppsats från Försvarshögskolan/Försvarshögskolan

Sammanfattning:

Sverige har sagts ha blivit allt säkrare, säkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat säkerhetsbegrepp. Ett sådant skulle kunna innebära enutökad flora av hot och, därmed, en potentiellt ökad osäkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens säkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av de regeringsförklaringaroch därpå följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrån är Buzans, Wævers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat säkerhetsbegrepp och säkerhetisering av politiska frågor, ”säkerhetiseringsteorin”.Analysen visar att frågor inom de militära, ekologiska och ekonomiska områdena är säkerhetsmässigtladdade i periodens början, men att dessa områden sedan avsäkerhetiseras alltmer. Frågorinom de politiska och samhälleliga områdena får däremot ökad säkerhetsmässig laddning underperioden. Tre sakfrågor som kan illustrera detta, och som särskilt lyfts fram såsom säkerhetshotunder perioden, framtonar i den kvalitativa delen av analysen: Miljöförstöringen och Kronkriseni periodens början och Rasism/Främlingsfientlighet i dess slut. EU-medlemskapet i periodensmitt visar sig också ha stort säkerhetsmässigt genomslag. Utifrån analysen konstateras att Sverigeunder perioden har blivit säkrare avseende externa och konkreta hot men osäkrare avseende interna,mer abstrakta. Dessa hot och de åtgärder man sätter in emot dem är svårare att kvantifiera,varför Sveriges osäkerhet (eller, mer specifikt: Riksdagens upplevda osäkerhet) ur denna synvinkel,och i motsats till vad som refereras i första meningen ovan, har ökat under perioden.Avslutningsvis diskuteras två möjliga implikationer för tiden efter den studerade:antalet sakfrågor som av statsmakterna betraktas som säkerhetsfrågor kan visa sig öka och,parallellt med detta, svensk säkerhetspolitik kan visa sig få legitimeringsproblem hos folket.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)