Domsrätt vid gränsöverskridande upphovsrättsintrång på internet - En analys av domstols behörighet grundad på Bryssel Ia-förordningens artikel 7.2

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Alster som uppnått ett visst mått av individuell särprägel och originalitet skyddas i Sverige av upphovsrätt. Det upphovsrättsliga skyddet består av en ekonomisk och en ideell del. Vid fall av upphovsrättsintrång kan upphovsrättsinnehavaren väcka skadeståndstalan mot intrångsgöraren. När upphovsrättsintrång begås på internet sker intrången ofta i flera länder samtidigt utan att upphovsrättsinnehavaren vet vem intrångsgöraren är eller var denne befinner sig. Följaktligen uppkommer frågan om i vilka länder upphovsrättsinnehavaren kan väcka skadeståndstalan. Uppsatsen syftar till att analysera vilka möjligheter en upphovsrättsinnehavare bosatt i Sverige har att driva en effektiv skadeståndsprocess gentemot en påstådd intrångsgörare som verkar inom EU när ett gränsöverskridande upphovsrättsintrång har begåtts på internet. Med en i huvudsak EU-rättslig metod utreds i uppsatsen under vilka förutsättningar en domstol är behörig att pröva en skadeståndstalan väckt med anledning av ett upphovsrättsintrång begånget på internet och vilken skada som omfattas av behörigheten. För analys av dessa frågor undersöks bland annat hur Bryssel Ia-förordningens artikel 7.2 har tolkats i EU-domstolens praxis. Uppsatsen syftar även till att analysera framtida tänkbara lösningar. För analys av denna fråga studeras CLIP- och ALI-principerna samt generaladvokaters förslag till avgöranden. Enligt EU-domstolens praxis får käranden väcka talan antingen på orten där den skadegörande handlingen företagits eller på orten där skada uppkommit, när dessa skiljer sig åt. I uppsatsen argumenteras för att svarandens etableringsort/svarandens säte utgör handlingsorten vid gränsöverskridande upphovsrättsintrång begångna på internet. Vidare argumenteras för att behörighet för prövning av samtliga skador bör finnas på handlingsorten, trots att det upphovsrättsliga skyddet är territoriellt begränsat. En sådan lösning är enligt författaren fördelaktig för såväl käranden som svaranden eftersom det möjliggör att talan för samtliga skador kan väckas vid samma domstol. Enligt EU-domstolens praxis kan en talan om påstått intrång i upphovsrättens ekonomiska del väckas på orten där skada uppkommit under förutsättning att den upphovsrättighet käranden åberopar är skyddad i landet där talan väckts och att skada kan uppkomma i domstolslandet. Skada anses kunna uppkomma när en webbsida med påstått intrångsgörande material finns tillgänglig i domstolslandet. Något krav att webbsidan riktar sig mot domstolslandet uppställs inte. I uppsatsen argumenteras för att ett sådant krav skulle kunna bidra till ökad förutsägbarhet för svaranden. Svaranden riskerar i nuläget att bli stämd i samtliga medlemsstater där ett påstått intrångsgörande material finns tillgängligt på internet. Behörigheten på orten där skada uppkommit är begränsad till den skada som uppkommit inom medlemsstaten där domstolen där talan väckts är belägen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)