Globaliserad snittblomsproduktion och svensk kyrkogårdsförvaltning ur ett hållbarhetsperspektiv

Sammanfattning: När en blomma klippts från plantan är den ytterst förgänglig. Detta faktum var tidigare avgörande vid val av plats för kommersiell odling av snittblommor, då verksamheten var begränsad till områden nära den konsumerande marknaden. Idag är dock avståndet inte längre av någon betydelse. Betydelse har däremot den billiga arbetskraften, det gynnsamma klimatet och de goda markförhållandena låglöneländer runt ekvatorn kan erbjuda odlare. Följaktligen har produktionsmönstret förflyttats från länder som Nederländerna, Japan, Italien och USA, till länder i Afrika och Latinamerika där industrin växer mycket fort. Denna flytt har lett till jobbtillfällen och ökade möjligheter för ekonomisk utveckling i de nya produktionsländerna, men i kölvattnet av den globaliserade snittblomsindustrin har också följt fall där arbetsförhållanden varit oacceptabla och miljöhänsynen varit undermålig. För att råda bot på detta har branschen utvecklat flertalet certifieringar och märkningar som rör både miljö- och sociala aspekter. Dessa har haft positiv inverkan på branschen och förbättringar har skett sedan kritik först riktades mot odlingarna. Men trots en sammantaget förbättrad arbetssituation är lönerna i bland annat Kenya, vilket är ett av länderna som lyfts i denna uppsats, fortfarande mycket låga och motsvarar inte en skälig levnadslön. Från odlingar belägna i fjärran länder når snittblommorna till sist den svenska marknaden, och från fackhandelns och dagligvaruhandelns hyllor hamnar slutligen några av snittblommorna på kyrkogårdar runt om i landet. Möjligtvis tas blommorna med av besökare för att smycka gravar eller kanhända köps de in av dödsboet eller anhöriga vid begravning. Blomsterbinderier kan också beställas genom kyrkogårdsförvaltningarna, å anhörigas vägnar. Denna uppsats syfte är att utvärdera om och i så fall hur svenska kyrkogårdsförvaltningar kan bidra till hållbar utveckling genom att, inom verksamheten, hantera problematiken kring snittblomsproduktion i låglöneländer. Samt att undersöka den etiska, miljömässiga och ekonomiska problematik som finns i samband med snittblomsproduktion, i synnerhet i låglöneländer. Uppsatsen bygger dels på litteraturstudier och dels på en intervjustudie. Litteraturstudien gällande snittblomsproduktionen har gjorts för att undersöka hur arbetsförhållandet ser ut för de anställda på odlingarna samt för att undersöka eventuell miljöbelastning. En kompletterande intervju genomfördes den 30/7 2014 med Birgitta Linåker, trädgårdsingenjör på Kalmar kyrkogårds- och fastighetsförvaltning. Intervjun gjordes för att skapa utrymme för djupare och mer fullständig förståelse för hur en miljödiplomerad förvaltning arbetar med miljöfrågor samt om och i så fall hur de bedriver etisk upphandling av snittblommor. Resultatet visar att det finns ett stort intresse inom kyrkogårdsförvaltningar och även inom svenska kyrkan, vilken är huvudman för majoriteten av förvaltningarna, att arbeta med miljöfrågor. Dock har problematiken kring snittblomsproduktion i låglöneländer inte fått speciellt mycket uppmärksamhet inom branschen. För församlingar och kyrkliga organisationer som vill arbeta med etisk upphandling av varor är införandet av ett miljöledningssystem ett alternativ. Svenska kyrkan har arbetat fram ett eget miljöledningssystem, enligt vilket Kalmar kyrkogårds- och fastighetsförvaltning, har certifierats. I deras miljöarbete ingår upphandling av varor och förvaltningen jobbar successivt mot att fler och fler av deras leverantörer ska vara miljöcertifierade. Förvaltningen beställer blomsterbinderier vid somliga tillfällen, å anhörigas vägnar, från ett företag som avser bidra till en hållbar miljö bland annat genom att minska användningen av emballage. Miljöintresset inom branschen märks dock inte bara i skriftliga styrdokument utan också i kyrkogårdsdesign, skötsel, samarbetsprojekt och studentarbeten. Forskningen belyser även den begravningsverksamhet och miljöfrågor. I forskningsartiklar förekommer till exempel ”Woodland burials”, en typ av begravningsplats som kan kopplas till ekologiska värderingar som påvisar ett ökat intresse för miljön och naturen hos både forskare och allmänhet. ”Woodland burials” ger uttryck åt idén om ett inneboende samband mellan den mänskliga kroppen och jorden som ett naturligt system inom vilket livet är förankrat i döden av växter, djur och människor. Detta samband och den påverkan våra kvarlevor har i området menar dock somliga forskare att rådande religiösa uppfattningar vanligtvis inte inkluderar i begravningsplatsen och begravningsceremonier. Och även om det finns en strävan inom Svenska kyrkan och inom förvaltningarna mot att arbeta med miljö och hållbar utveckling, framhåller vissa att kristna trossatser snarare haft negativ inverkan på miljön än positiv.