En gång fru, alltid fru : En hermeneutisk studie av genus i kändisjournalisten Kid Severins texter i tidningen Vecko-Journalen mellan 1950-tal och 1980-tal

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för mediestudier

Sammanfattning:

Kändisar är vår tids kungligheter. Vi ser upp till dem såsom man in tidigare feodala samhällen såg upp till den härskande familjen. Oavsett om vi vill det eller inte är de våra förebilder och idoler. Tack vare internet och det ökande antalet möjligheter att publicera sig kan fler och fler kalla sig just kändisar. Men så har det inte varit. Tidigare krävdes det att ”man var någon” för att bli inbjuden till de semi-offentliga sammanhangen som bevakades av featurejournalister. Enligt sociologiprofessorn Ellis Cashmore som har studerat kändisar har de ett enda tydligt syfte: att sälja en produkt eller en idé. Med hjälp av kändisjournalisten Kid Severins texter i tidningen Vecko-Journalen studeras hur kända människor (re)producerar idén om genus. Texterna, som finns under vinjetten Post & Inrikes, är publicerade mellan 1953 och 1980, där Severin var redaktör och skribent.

Som teoretiska utgångspunkter används hermeneutikern Paul Ricoeurs idéer om texten som diskurs och som bärare av kulturella föreställningar.

Metoderna som används i analysen är två: dels har de adjektiv som beskriver kvinnor och män plockats ut ur texterna, dels har texterna närlästs med hjälp av en retorisk analys flera gånger och sedan ”satts ihop” igen för att fånga hela textens kontext. Texten har sedan tolkats utifrån den hermeneutiska cirkeln där delen och helheten står i fokus. Med hjälp av en retorisk textanalys är syftet att få fram vad texten vill förmedla till läsaren. Resultaten har sedan jämförts över tid.

De visar att kvinnor i texterna genomgående beskrivs på två sätt: som fru eller som skönhetsobjekt. Det sker en förskjutning av synen på kvinnan på 70-talet, då kvinnor även kan beskrivas som yrkespersoner. Män beskrivs genomgående genom sina sociala identiteter, det vill säga via sina titlar. De kan exempelvis vara kungar, docenter eller professorer. Förskjutningen av mansrollen kommer något senare, på 80-talet, då män, förutom att vara sitt yrke, också beskrivs som pappor.

Slutsatsen av studien är att framför allt är skribentens syn på manligt och kvinnligt som (re)produceras. Hennes idéer om genus är det som läsaren antas hålla med om. Läsarna antas vara en homogen grupp, en samling likasinnade som också tycker att det är eftersträvansvärt att kvinnor är vackra medan män ska ha makt samt vara fysiskt starka. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)