Hur manipulerad måltidsfrekvens påverkar energiintaget hos friska vuxna – en systematisk översiktsartikel

Sammanfattning: Titel: Hur manipulerad måltidsfrekvens påverkar energiintaget hos friska vuxna – en systematisköversikts artikel Författare: Frida Bjerkås och Orsolya Toró Handledare: Heléne Bertéus Forslund Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2017- 05 - 24 Bakgrund: Att förstå hur måltidsfrekvens påverkar energiintag är en viktig del i att förstå varför friska vuxna utvecklar obesitas. Med mer kunskap om sambandet mellan energiintag och obesitas kan råd angående måltidsfrekvens utformas för att hjälpa individen till bättre aptitkontroll och ett mer kontrollerat energiintag. Med ett kontrollerat energiintag kan risken att utveckla obesitas minska och därmed minskar även risken för följdsjukdomar som diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Syfte: Syftet med denna översiktsartikel är att på ett systematiskt sätt kartlägga huruvida måltidsfrekvensen påverkar energiintaget hos friska vuxna. Sökväg Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane. Sökorden var: ad libitum, meal frequency, eating frequency, energy intake, isocaloric, isoenergetic, subsequent food intake, meal pattern och satiety Urvalskriterier: Humanstudier av typen randomiserade kontrollerade studier, vilka innefattade effektmåttet energiintag mätt efter en iso-kalorisk episod. Studier skrivna på engelska och svenska med friska vuxna studiedeltagare. Datainsamling och analys: Alla sökträffar granskades på titel- och abstract-nivå av två av varandra oberoende personer. De artiklar som valdes ut granskades därefter i fulltext med SBUs mall för “Kvalitetsgranskning av randomiserade kontrollerade studier”. Slutligen bedömdes den sammanvägda evidensstyrkan för slutsatserna enligt GRADE. Resultat: Tre studier med medelhög studiekvalitet identifierades. En av tre studier visade signifikant skillnad i energiintag hos studiedeltagarna mellan kontroll- och interventionsperiod beroende på måltidsfrekvens. Under interventionsperioden som innebar högre måltidsfrekvens hade stuidedeltagarna ett lägre energiintag än under kontrollperioden. De andra två studierna visade ingen signifikant skillnad i energiintag. Slutsats: En förhöjd måltidsfrekvens under en iso-kalorisk episod tycks leda till ett minskat energiintag som en akut effekt hos unga friska vuxna (låg evidens ++). Nyckelord: Aptit, energiintag, hunger, måltidsfrekvens, ad libitum, iso-kalorisk