Hjärnkraft och datorkraft : En fråga om intelligens

Sammanfattning: Artificiell intelligens (AI) som begrepp hörs i många aktuella diskussioner, men ofta är det oklartvad som egentligen avses med begreppet intelligens. Studiens syfte är att undersöka begreppsdiskussionenom koncepten ”intelligens” och ”artificiell intelligens”, belysa relationen mellan mänsklig ochartificiell intelligens och undersöka om aktuell forskning pekar mot en gemensam definition av intelligensbegreppet.Studien genomfördes i form av en semantisk begreppsanalys och en innehållsanalysmed fokus på begreppen intelligens och artificiell intelligens. Resultaten inom mänsklig intelligensvisar på två huvudtrender: a) hierarkiska intelligensmodeller med en underliggande generell intelligensfaktoroch b) en fragmenterad intelligens med många jämlika specialförmågor. Resultaten förartificiell intelligens visar på fem olika grupper av algoritmer: 1) modellering av intelligens genomsymbolmanipulering, 2) modellering och implementering av hjärnans uppbyggnad, 3) evolutionäraalgoritmer implementerade genom genetisk programmering, 4) sannolikhetsbaserade algoritmer somanvänder probabilistiska slutledningar och 5) algoritmer som bedömer likheten i olika företeelser. Iett antal nyare initiativ strävar forskare mot en ny syn på vad begreppet intelligens borde innefatta.Dessa initiativ sträcker sig från matematiska modeller av ett generellt intelligensbegrepp, som inteskiljer mellan mänsklig och artificiell intelligens, till alternativa perspektiv på den mänskliga intelligensen.Bilden av intelligens som koncept som har kommit fram i studien är mångfasetterad ochmycket av informationen visar att intelligens inte kan definieras i en dimension, utan utgörs av en helrymd av olika förmågor. Resultaten pekar mot en utvecklingen av en icke-antropocentrisk definitionav intelligens, men även röster som ser människans intelligens som unik höjs. Forskning visar attlärares syn på mänsklig intelligens påverkar hur undervisning planeras och genomförs. Den kritiserarockså att AIns intåg i pedagogiska sammanhang sker långsammare än i andra områden, trots påvisadepositiva effekter för barn, elever och studenter. Därför framstår det som viktigt att forskningkring mänsklig och artificiell intelligens lyfts och diskuteras mer i pedagogiska sammanhang.