Mänskliga rättigheter inom den katolska kyrkan : Särskilt fokus på religionsfrihet efter Andra Vatikankonciliet
Sammanfattning: Denna uppsats behandlar den katolska kyrkans syn på grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Idén om mänskliga rättigheter började ta fast form under upplysningen på 1700-talet. Vid den tiden var dock katolska kyrkans syn på de mänskliga rättigheterna inte förenlig med den sekulära uppfattningen. De demokratiska principerna och mänskliga rättigheterna, inklusive religionsfrihet, integrerades i den katolska socialdoktrinen först genom Andra Vatikankonciliet (1962–1965), även kallad Vatikan II. Syftet är dels att undersöka hur den katolska kyrkan argumenterar för mänskliga rättigheter och religionsfriheten efter Vatikan II, dels att analysera relevanta skrifter och kanoniska bestämmelser i jämförelse med FN:s Allmänna förklaring och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Uppsatsens tes är att området mänskliga rättigheter är ett tvärvetenskapligt akademiskt fält där den katolska teologin också har relevans i diskussioner kring hur mänskliga rättigheter kan rättfärdigas. För att nå syftet används flera metoder. Genom text- och argumentanalys av skrifter från Vatikan II kan det konstateras att det finns vissa skillnader mellan den katolska kyrkans argumentation för mänskliga rättigheter och de sekulära argumenten. Analysen visar att grunden för mänskliga rättigheter och religionsfrihet enligt katolska kyrkan är den mänskliga personens värdighet. I detta avseende är Jürgen Habermas teori om människans värdighet, som ofta benämns teori om människovärde, relevant att användas som teoretiskt ramverk. En begreppsanalys gällande de kursiverade begreppen görs även i uppsatsen. Som ytterligare metoder används juridisk metod och kanonisk tolkning i rättsavsnittet. Jag argumenterar för att katolska kyrkans människosyn ger en ökad förståelse för vad religionsfrihet innebär. Med tanke på mångfalden av religioner och traditioner i den postmoderna världen bör teologer även involveras i diskurser om religionsfriheten. Därför föreslår jag att mänskliga rättigheters dimensioner utvidgas till att ta mer hänsyn till teologiska människorättsargument.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)