Kan vi lita på den externa rapporteringen? : En studie om den reviderade koden för svensk bolagsstyrning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Handelshögskolan vid Umeå universitet; Umeå universitet/Handelshögskolan vid Umeå universitet

Författare: Julia Larsson; Emma Nygren; [2012]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Sammanfattning

 

Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden. Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur bolagen förändrat sitt arbete med intern kontroll och extern rapportering och konsekvenserna av det. Avsikten är även att undersöka vilken information som finns presenterad i den externa rapporteringen som intressenter får ta del av.

 

Teoretisk Ramverk: Som teoretisk grund för detta examensarbete har vi tillsammans med gällande regelverk inom bolagsstyrning, som den reviderade koden för bolagsstyrning, utgått från tidigare forskning inom området företagsekonomi. De valda teorierna är agentteorin, intressentmodellen, intern kontroll och COSO-modellen.

 

Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsansats. Detta har gjorts genom en hermeneutisk kunskapssyn och med ett deduktivt angreppssätt som sedan utvecklats mot ett induktivt. Studiens undersökning bestod av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter jämt fördelat mellan revisorer och bolag. Som komplement till det empiriska materialet gjordes även en analys av de utvalda bolagens bolagsstyrningsrapporter.                                                                                                                  

Empiri: Det empiriska materialet presenteras i teman där bolagens åsikter presenteras skilt från revisorernas för att tydliggöra skillnader. Resultatet har sedan använts som grund för analysen.  

 

Analys/Slutsats: Tolkningar av det empiriska materialet visar att alla intressenter som har någon form av koppling till bolagen berörs av arbetet angående intern kontroll och extern rapportering. En stor förändring som den reviderade koden medförde var en ökad dokumentation, både internt och externt. Författarna har även kunnat se en ökad kunskapsspridning inom organisationen. Det högre kravet på dokumentation har lett till fler kontrollaktiviteter och fler uppföljningar för att därmed minimera eventuella risker. Däremot föreligger fortfarande en informationsrisk för externa intressenter trots att bolagen måste presentera en bolagsstyrningsrapport. Rapporten är på många sätt bristfällig då informationen oftare innehåller att de frångår, snarare än varför. Detta leder till ett fortsatt informationsasymmetriproblem och kodens syfte att minska detta kan därmed inte vara helt uppfyllt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)