Kan, bör eller ska stöd ges? : En fallstudie om tekniklärares upplevda förmåga att ge stöd till elever  inom vuxenutbildningen

Sammanfattning: Denna studie avser synliggöra tekniklärares upplevda föreställningar kring stöd till elever som ej uppnår kursmålen i Teknik 1 inom vuxenutbildningen, vilket påverkar det stöd eleverna faktiskt erbjuds. Genom en fenomenografisk studie som omfattar intervjuer med fyra tekniklärare läggs grunden för att göra en kritisk diskursanalys i syfte att studera de språkliga strukturer som uppbär de diskurser lärarna är del av och upprätthåller. Diskurserna och den sociala praktik som lärarna ifråga är del av, är de mekanismer som underbygger lärarnas förhållningssätt, undervisningspraktik, praxis och bemötande - och i förlängningen det stöd eleverna i verksamheten ges. Resultatet visar att det verkar finnas diskrepanser mellan 3 kap Skollagen (2010:800) som reglerar stödet inom ramen för undervisningen (som gäller samtliga skolformer, inklusive vuxenutbildningen) och tekniklärarnas uppfattningar om sitt uppdrag, sin roll och sitt ansvar i förhållande till elever som riskerar att inte uppnå målen. Istället väljer lärare att standardisera sin lärargärning och förflytta ansvaret för eventuellt stöd till eleven själv att ta kontakt med specialpedagogverksamheten utanför undervisningssituationen där stödet som erbjuds är i drop-in-form och av generell karaktär och därmed inte knutet till ämnesundervisningen. Orsakerna som uppges är tids- och tjänstefördelningsbrister. Diskursen om den kompetenta eleven blir synlig där föreställningar om skillnaderna mellan normala och avvikande elever blir tydliga. Elever som inte lever upp till denna föreställning anses som avvikande och förflyttas av läraren ut ur undervisningssituationen, istället för att erbjudas stöd i själva undervisningssituationen. Elevens svårigheter uppfattas som bundna till eleven själv, istället för att granska undervisningssammanhanget och därmed vara något läraren skulle kunna påverka, trots att eleven har ett egenansvar som vuxen att själva uppsöka stöd och att välja anpassad studietakt. Lärarnas kompetens och lärargärning diskuteras aldrig som en inverkande faktor i den diskurs de är del av. Detta resulterar i att elever i behov av stöd inte lever upp till diskursen om den kompetenta eleven och föreställningar om normalitet som tekniklärarna på denna vuxenutbildningsenhet upprätthåller. På grund av lärarnas diskursiva position och sociala praktik exkluderas elever i behov av stöd därför från att få stöd och från möjligheten att lyckas. Slutligen uppvisar intervjustudien strukturella brister där arbete i enlighet med riktlinjer för ledning och stimulans inte implementeras bland lärarna som undervisar i teknikämnet. Oklarheter kring rutiner, ansvar för stöd och anpassningar åskådliggör att stödet elever ges i teknikämnet varken blir likvärdigt eller inkluderande.