Revisionens ekonomiska fördelar – fakta eller fiktion? : En kvantitativ studie av revisionens ekonomiska inverkan på små aktiebolag efter revisionspliktens avskaffande

Sammanfattning: Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop. 2009/10:204). Studier har kommit fram till att banker uppskattar den försäkran revisionen bidrar med. Detta kan förklaras med intressentteorin och kreditgivarnas intresse i att försöka bedöma företagens betalningsförmåga (Freeman, 2010, s. 52; Sundgren et al, 2013, s. 25). En intressekonflikt som kan uppstå i samband med kreditgivande kan i sin tur förklaras av agentteorin av Jensen & Meckling (1976). Konflikten sker då företaget inte står för lika stor risk som kreditgivaren. Behovet av revision uppstår när den externa intressenten vill få en oberoende försäkran om att den information som bolaget presenterar inte innehåller väsentliga felaktigheter (Carrington, 2014, s. 21). Både Blackwell (1998) och Kim et al. (2007) såg i sina undersökningar att företag med revision hade lägre skuldräntor än de utan. En annan studie kom fram till att revision ökar chansen att få kredit (Gómez-Guillamón, 2003, s. 556). Om de företag som valt att anlita revisor till högre grad beviljas lån och till lägre ränta lär de rimligtvis också vara villigare att ta lån. Tauringana & Clarke (2000, s. 162) fann i sin undersökning ett positivt samband mellan revision och skuldsättning. Då revision påstås underlätta beviljandet av kredit och dessutom bidrar med kunskap till ledningen kan det också finnas ett samband mellan revision och konkursrisk. Detta då bristande kompetens och kapitalbrist är två starka faktorer till konkurs (Carter & Van Auten, 2006, s. 510). För att i Sverige granska dessa ekonomiska effekter sedan avskaffandet så har denna kvantitativa studie genomförts. Undersökningen utgår från databasen Retriever Business som innehåller information från företagens årsrapporter. Utifrån dessa data räknas diverse finansiella nyckeltal fram. Därpå undersöks hur nyckeltalen har förändrats mellan företagen med, respektive utan, revision sedan avskaffandet. De slutsatser som studien kommit fram till är att revision inte leder till någon synbart minskad konkurskänslighet. Räntorna var, som teorin hävdade, lägre för de som har kvar revision. Räntorna var dock lägre redan innan revisionsplikten avskaffades, något som pekar på att andra faktorer än revision påverkat räntenivåerna. Företagen med revision visade på en högre skuldsättning enligt samtliga av de förklarande nyckeltalen, något som även det överensstämmer med teorin. En annan slutsats som kunde dras var att företag med revision har visat på mindre förändringar sedan avskaffandet och därmed kan anses bedriva ett stabilare finansiellt handlingsmönster, något som skulle kunna förklaras av revisorns rådgivande roll.