TV-reklam utifrån ett retoriskt perspektiv

Sammanfattning: I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva? Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv. Vi vill undersöka vad som upplevs som bra respektive dåligt i reklamfilmerna och få fram åsikter om hur förbättringar kan göras. För att göra detta satte vi samman tre fokusgrupper med sex studenter i varje grupp. Valet av medie- och kommunikationsstudenter gjordes för att de har en god inblick i reklambranschen utan att ha jobbat i den och på det sättet tappat en del av sin objektivitet. Genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett visuellt retoriskt perspektiv har vi analyserat respondenternas svar och placerat dessa under tre olika kategorier, målgrupp, budskap och utformning. Vi har kunnat utläsa kopplingar mellan respondenternas diskussioner kring reklamfilmernas utformning och visuell retorik, med fokus på etos, patos logos och metonymi och metafor. Intressanta resultat som framkom var att de flesta av respondenterna menade att båda formerna av reklamfilmerna uppfyllde ett visst syfte. De tyckte dock att målgruppen kunde bli mer specifik och tydlig i båda reklamfilmerna. Den stora skillnaden mellan kategorierna var underhållningsvärdet och trovärdigheten.