Förfölj mig : En läsning av Sara Lidmans Bära mistel

Detta är en Master-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för kultur och estetik

Författare: Klara Meijer; [2020]

Nyckelord: Sara Lidman; nakenhet; abjekt; Orfeus; subjektivering;

Sammanfattning: Kärlek har beskrivits som en estetisk och etisk grund i Sara Lidmans författarskap. Men vad står denna kärlek för och vad står den i relation till? Utifrån Lidmans roman Bära mistel (1960) undersöker uppsatsen bland annat denna fråga. Romanens formspråk präglas av söndersprängning och polyfoni, kategorier kopplade till den modern(istisk)a litteraturen. Därför blir analysen fördelad på tre perspektiv, vars minsta gemensamma nämnare är begär och dess funktion vid (jag)skapandet. Huvudpersonen Björn Ceders homosexualitet bryter mot den heterosexuella matrisen och genom Judith Butler blir det möjligt att påstå att han hotar att luckra upp en gräns mellan ett begär som är kopplat till kärlek och ett begär som hänger samman med identifikation. Den andra huvudpersonen Linda Ståhl går på sin vandring bakom Björn och därigenom kan Bära mistel kopplas till myten om Orfeus och Eurydike. I relation till Roland Barthes och Maurice Blanchots användning av myten visar uppsatsen att Bära mistel avviker från mytens traditionella förlopp. Detta sker genom att hon besjunger honom samt genom att han aldrig vänder sig om och ser på henne. Linda och Björn kläs i romanen av. Genom Giorgio Agambens teologiskt grundade teori om (skamfull) nakenhet fördjupas frågan om begärets roll i Bära mistel och det både i relation till skapandet och i relation till reproduktionen av ett patriarkalt (klass)samhälle.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)