Biologisk mångfald : från gammal kyrkogård till nyanlagd minneslund

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Sverige har undertecknat FN-konventionen Convention on Biological Diversity, vars övergripande mål är att bevara den biologiska mångfalden. Landet har flera nationella miljömål och åtgärdsprogram för att skydda växter, djur och deras habitat. För att uppfylla målen behöver vi identifiera och vidta de åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden trots de exploateringar vi gör. Vid anläggandet av en ny minneslund kan man gynna den biologiska mångfalden genom att skapa ett flertal biotoper som med rätt skötsel kan skydda växter och djur en lång tid framöver. Svaret på hur dessa biotoper kan utformas finns till viss del på våra gamla kyrkogårdar. Dessa kyrkogårdar rymmer en mångfald av biotoper, något som ökar förutsättningarna för en mångfald av växter och djur. Kyrkogårdarna har dessutom skötts på ett sätt som bevarat biotoper som hotas eller som redan har försvunnit från det omgivande landskapet. Då även en ny minneslund är skyddad från exploatering en lång tid framöver, finns här förutsättningar för att skapa en mängd biotoper som gynnar den biologiska mångfalden. Uppsatsens syfte är att undersöka värdet av gamla kyrkogårdar ur ett biologiskt mångfalds-perspektiv och hur det kan användas vid nyanläggning. I uppsatsen beskrivs Berthåga kyrkogård i Uppsala som ett exempel där man i samband med en utökning av begravningsområdet medvetet skapat förutsättningar för att gynna biologisk mångfald. Metoden består av en litteraturstudie om biologisk mångfald främst på gamla kyrkogårdar och en intervju av skötselansvarig personal på den relativt nyanlagda kyrkogården i Berthåga, Uppsala. Den sammantagna informationen utformas till en checklista för den som ska utforma en minneslund på en plats som saknar naturliga förutsättningar för biologisk mångfald. I diskussionen tas bland annat frågan om landskapsarkitekters samarbete med biologer upp. Samarbetet är viktigt bland annat vid inventering av växt- och djurarter för att kunna konstatera om de satsningar man gör verkligen gynnar den biologiska mångfalden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)