Helhet i undervisning

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Sammanfattning: Forskningsrapportens syfte var att kunna kartlägga lärares tillvägagångssätt i tematiskt arbeteoch för att ta reda på hur de upplevde att elever utvecklades samt lärde sig genom dennaarbetsmetod. En kvalitativ studie har genomförts genom att använda semistruktureradeintervjuer för att få svar på frågeställningen kring tematiska tillvägagångssätt. Intervjuernagenomfördes genom olika möten med fem stycken lärare på tre skolor samt på ett universiteteftersom att en av de medverkande var universitetslektor med lång lärarerfarenhet. Samtligapedagoger arbetade med elever i åldrarna sex till tolv år och hade lång erfarenhet avtematiska arbetssätt. Det finns antydningar till att studien bidrog till att få svar på om dentidigare forskningen kring tematiska arbetssätt överensstämde med lärarnas tillvägagångssätti praktiken och hur lärares upplevelser kring elevers utveckling och lärande såg ut. En avskolorna inom studien var tematiskt inriktad medan de två resterande var traditionelltinriktade med influenser av den tematiska arbetsmetoden. Inledningsvis i rapporten visastidigare forskning kring det tematiska synsättet, om hur det definieras och vad för slagsanalysmodell som finns för integrerad läroplan samt vad den innebär för den tematiskaundervisningen. Det framhävs även Skolverkets inflytelse kring tematiska arbetssätt dåriktlinjer för arbetsmetoden omformats genom åren. Slutsatsen för studien antyder på atttidigare forskning sammanvävs till praktiken då det indikerar att samtliga lärare inomundersökningen arbetar med vissa modeller ifrån analysmodellen i avsnittet Tidigareforskning. Första aspekten om upplevda tillvägagångssätt är att det innebär varieradearbetssätt med läromedel enbart som komplement. Andra punkten är att undervisningen ansesvara vardagsanknuten och sammanhängande, samt vikten av att ha ett fungerande kollegialtarbetslag är viktigt för att kunna möjliggöra gemensam planering för tematisk undervisning.Fjärde delen i resultatet insinuerar att de använder visuellt lärande som bedömningsunderlagför eleverna. Därefter visar det sig att lärarna uppfattar det som att eleverna får helhetsbildergenom tematisk undervisning som vidgar deras vyer vilket ökar förståelsen för olikasammanhang i livet. Mot slutet av studien framhävs kritiska aspekter från bådemetoddiskussion samt kritik mot studiens resultat. Slutligen kommer förslag på hur vidareforskning kring området kan fortsätta.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)