Den grammatiska kodningen av offer och förövare : En undersökning av tidningsartiklar före och efter #metoo

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Karlstads universitet/Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013)

Sammanfattning: I nyhetsrapporteringen om våldtäkter förekommer ofta passiva konstruktioner, som i följande exempel: Kvinna våldtogs. Genom att placera kvinnan i subjektsposition hamnar offret i strålkastarljuset istället för förövaren, särskilt i passiva konstruktioner utan agentadverbial. När hashtaggen #metoo blev viral år 2017 riktades dock mer uppmärksamhet mot förövarna. Denna uppsats undersöker därför om fördelningen mellan aktiva och passiva konstruktioner med verbet våldta och utsätta + för våldtäkt ser annorlunda ut före #metoo och efter #metoo, samt om agentadverbial inkluderas i passiva konstruktioner i olika utsträckning. Föremål för undersökningen är Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD), och sökningen utgår ifrån åren 2015–2019. Resultaten visar att en viss språklig perspektivförskjutning sker i både DN och SvD, då aktiva konstruktioner som fokuserar på förövaren ökar efter #metoo, främst vad gäller aktiva infinitivfraser. SvD har ett större förövarfokus än DN, såväl före som efter #metoo. Trots detta förekommer passiva konstruktioner fortfarande i hög utsträckning och runt 70 % av dem saknar agentadverbial, trots att förövaren vanligtvis omnämns i artiklarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)