ATT VÅRDA DIALYSBEROENDE PATIENTER UR ETT SJUKSKÖTERSKEPERSPEKTIV

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)

Sammanfattning: Bakgrund: Dialysbehandlingar finns i olika former och kan innebära stora livsförändringar för patienter som är i behov av dem. Begränsningar och bundenhet till behandlingarna är faktorer som patienter upplever vid dialysbehandlingar. Känslor som ångest och rädsla är dessutom vanligt förekommande vid dialysbehandlingar. Hur sjuksköterskor hanterar patienternas känslor och tankar har betydelse för hur omvårdnadsarbetet upplevs av båda parterna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med dialys. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som följde SBU:s tillvägagångssätt och innefattade tio kvalitativa studier. Databaserna som valdes till denna studie var PubMed och Cinahl. De tio artiklarna kvalitetsgranskade med SBUs granskningsmall. Metoden som användes för att analysera data var innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på följande tre huvudkategorier: relationen mellan patient och sjuksköterska, upplevelse av emotionell påfrestning och dialysmaskinen orsakar stress hos sjuksköterskan. Samt tre subkategorier: skapa relation till patienten, tillit till sjuksköterskan, stress och oerfarna sjuksköterskor. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienternas omvårdnadsbehov identifierades med hjälp av en god vårdrelation. En god vårdrelation med patienterna gjorde att sjuksköterskorna kunde skapa bättre förståelse för patienternas behov och situation.Vid bemötandet av patienternas tankar och känslor, upplevde samtliga sjuksköterskor att det kunde vara emotionell påfrestande. Dialysmaskiner skapade även stress hos sjuksköterskorna och upplevdes vara tidskrävande. Konklusion: Goda vårdrelationer var en faktor som hade betydelse vid omvårdnad av denna patientgrupp. Många sjuksköterskor upplevde även att de hade bristande kunskaper kring dialysmaskinen och hur de skulle agera vid akuta situationer. Patienternas känslor och tankar var något som sjuksköterskorna ofta fick bemöta och detta kunde orsaka emotionell påfrestning för sjuksköterskorna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)