Slöjdundervisning och matematisk kunskap : Hur elever och lärare använder skisser och matematiska beräkningar i slöjd i grundskola och grundsärskola

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Författare: Marina Öhman-danforth; [2017]

Nyckelord: slöjd; matematik; grundskola; grundsärskola;

Sammanfattning: Elever i grundskolans- och grundsärskolans slöjdundervisning använder matematik som ett redskap för att föra sitt arbete framåt. I Lgr 11 står det att eleven i sin undervisning ska möta två- och tredimensionella skisser samt genomföra matematiska beräkningar kopplat till skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar. Rapporten för Nationell utvärdering i slöjd 2013, visade dock att så inte alltid är fallet. Denna kvalitativa studie är genomförd på två skolor, genom lektionsobservationer i åk 4-9 samt intervjuer med elever och ett flertal slöjdlärare i kommunen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på elevers och lärares uppfattning om hur skisser och matematiska beräkningar används i slöjdundervisningen samt hur detta stämmer med gjorda observationer. Resultatet visar på att elever på högstadiet alltid genomför och använder tvådimensionella skisser alt. skiss med vyplacering. Det gällde dock inte för elever på mellanstadiet, inte heller att eleverna fick möta tredimensionella skisser, inte ens på högstadiet. Resultatet visar att både lärare och elever oftast använder matematiskt talspråk istället för adekvata matematiska begrepp, att slöjdlärare inte alltid har tillräcklig egen matematisk kunskap som krävs för att hjälpa elev att genomföra ett visst slöjdarbete och att många slöjdlärare inte heller förväntar sig att explicit undervisa i utförande av matematiska beräkningar. Elever utför många matematiska ickeverbala handlingar vilket förekommer naturligt för eleverna ju äldre de blir, eller ju djupare matematisk kunskap man besitter. Yngre elever visar oftare motstånd för att använda sig av matematik som redskap. Studien visar att elever, utan andra krav från lärare, använder den matematik man behärskar, vilket visar sig vara ca tre årskurser under den egna årskursen. Detta skulle kunna vara en möjlig förklaring till det motstånd som yngre elever påvisar, då de ännu inte har befäst grundläggande matematiska kunskaper.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)