Elevers syn på nivågruppering

Sammanfattning: Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnitsett behov av differentiering, det vill säga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsättningar för lärande. En form av differentiering som är vida omdiskuterat i dagens skola är nivågruppering.Vi har gjort en komparativ enkätundersökning med syftet att fånga elevers inställningtill nivågruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig åt mellan deolika nivågrupperna. Vi har även undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling påverkas av nivågrupperingen samt om eleverna är intresserade av nivågruppering i andra ämnen än matematik. Undersökningen har gjorts på en skola i centrala Malmö där elever från årskurs 9 har deltagit i studien och där eleverna på skolan är nivågrupperade i matematik.Våra resultat och nivågruppering som begrepp har tolkats utifrån Vygotskijs teori omden närmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv.Av resultaten framkommer det att mer än 85 procent av eleverna på skolan är positivatill nivågruppering utan några större skillnader mellan grupperna. De främsta orsakerna till att eleverna är positiva är att de delas in i mindre grupper, där de får mer individuell tid med läraren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivå. Det framkom även att mer än 60 procent av eleverna inte ansåg att deraskunskapsutveckling skulle gynnas av en förändrad gruppindelning. Resultaten visardock överlag att nivågruppering inte är önskvärd i andra ämnen.