Energiförbrukning vid havspaddling

Sammanfattning: Syfte med denna studie var att undersöka energiförbrukningen vid havspaddling. Energiförbrukningen undersöktes i vila och vid två olika hastigheter (4 och 7 km/h), först med en olastad och sedan med en lastad kajak (20 kg). Dessutom undersöktes hur det passiva motståndet förändrades vid successivt ökad hastigheten. Studien genomfördes i en försöksgrupp med jämn könsfördelning och med varierande ålder och paddlingserfarenhet. I studiens första del uppmättes försökspersonernas hjärtfrekvens i förhållande till syrgasupptag och koldioxidproduktion vid en successivt ökad belastning i en kajakergometer. För varje försöksperson kunde sedan en korrelationskurva beräknas mellan hjärtfrekvens och syrgasupptag. Utifrån den hjärtfrekvens som sedan försökspersonen hade under paddlingen kunde syrgasupptaget beräknas. Vid paddling med en olastad kajak och en hastighet av 4 km/h beräknades syrgasupptaget till 5 ml/kg/min. Vid en hastighet 7 km/h så ökade syrgasupptaget signifikant till 11.5 ml/kg/min (p< 0.05). Vid paddling med en lastad kajak så ökade syrgasupptaget signifikant från 6,5 ml/kg/min vid 4 km/h till 14,5 ml/kg/min (p< 0.05) vid 7 km/h. Om energiförbrukningen beräknas utifrån syrgasupptaget för en person på 75 kg skulle en paddelhastighet på 4 km/h innebära en förbrukning på 458 kJ (107,4 kcal/h) med en olastad kajak och 585 kJ (139.8 kcal/h) med en lastad kajak. Vid 7 km/h var motsvarande värden 1080 kJ (258 kcal/h) (olastad kajak) och 1350 kJ (322 kcal/h) (lastad kajak). Det passiva motståndet ökade exponentiellt med ökad hastighet.