#Metoo, förtal & försvarlighet - En granskning av vilket rättsligt utrymme som finns för andra bedömningar i förtalsdomarna kopplade till metoo-rörelsen

Sammanfattning: Hösten år 2017 spreds metoo-rörelsen, ett uppror mot sexuellt våld, över hela världen. Efter att vissa kvinnor i sina inlägg om utsatthet för sexuellt våld publicerat namn eller andra detaljer om sina påstådda förövare i sociala medier anmäldes och sedermera dömdes flera av dem för förtal. Denna uppsats granskar dessa förtalsdomar med kopplingar till metoo-rörelsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme som finns i gällande rätt för andra bedömningar i förtalsdomarna med kopplingar till metoo-rörelsen utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. Särskilt fokus i uppsatsen ligger på förtalsbestämmelsens försvarlighetsbedömning. I uppsatsen har gällande rätt på området undersökts och en rättsfallsanalys har genomförts med fjorton förtalsdomar med kopplingar till metoo-rörelsen. Koppling till metoo-rörelsen innebär att uppgifterna har publicerats i sociala medier, att uppgifterna har berört egenupplevd utsatthet för någon typ av sexuellt våld och att inlägget på något sätt har pekat ut en påstådd förövare. Framställningen visar att det finns ett rättsligt utrymme för andra bedömningar i förtalsdomarna med kopplingar till metoo-rörelsen. Jag anser att det finns flera aspekter som domstolarna hade kunnat bedöma tala för att inläggen i sociala medier var försvarliga. Bland annat genom att se kvinnornas inlägg som en del av en politisk och samhällelig diskussion kring sexuellt våld och som offentliggörande av missförhållanden samt även genom att beakta männens offentliga positioner, forskningen kring sexuellt våld och syftet med inläggen på ett annorlunda sätt.