Momskaruseller och kravet på god tro - En studie av momsbedrägerier, mervärdeskatterättens krav på god tro och dess förenlighet med legalitetsprincipen

Sammanfattning: I mervärdesskatterätten har det uppmärksammats problem i form av förekomsten av bedrägerier. Inom EU uppskattades ett bortfall från momsintäkter med 140 miljarder Euro år 2018, varav bedrägerier var en bidragande orsak. Uppsatsen behandlar mervärdesskattebedrägerier och kommer fram till att dessa kan göras på mer eller mindre sofistikerade sätt. Det största fokuset ligger på karusellhandel, vilka uppkommer i unionsintern handel mellan EU:s medlemsstater. Karusellhandel möjliggörs av beskattningsreglerna som finns för unionsintern handel och bedrägerierna består av åtminstone tre företag i minst två olika medlemsstater. Vidare diskuteras rätten till avdrag för ingående mervärdesskatt hos företag som ingått i en transaktionskedja där ett mervärdesskattebedrägeri har förekommit. Från EU-rättslig praxis har sådana företag ett krav på god tro för att kunna utnyttja denna avdragsrätt. Enligt HFD 2013 ref. 12 är kravet på god tro även applicerbart i svensk rätt. Hur ett bolags goda tro bedöms av svenska domstolar utreds med hjälp av en rättsfallsundersökning av fyra mål från kammarrätterna med liknande omständigheter. Uppsatsen visar att bedömningen är en helhetsbedömning av alla omständigheter i det enskilda fallet. Utredningen hittar vissa gemensamma bedömningspunkter i de olika domskälen. Kraven för bolag är förhållandevis höga med en proaktiv undersökningsplikt där bolaget ska säkerställa att inget bolag i transaktionskedjan gör sig skyldig till ett mervärdesskattebedrägeri. Kravet på god tro problematiseras mot bakgrund av den svenska legalitetsprincipen och slutsatsen är att legalitetsprincipen i detta fall underordnas andra intressen från EU, nämligen intresset att förhindra skattebrott och bedrägerier. Uppsatsen antyder att denna underordning inte är i enlighet med legalitetsprincipen samt att avvägningen inte är motiverad när det gäller avdragsrätten för bolag som själva inte har begått bedrägerier. För att uppnå högre förutsebarhet och rättssäkerhet föreslås en kodifiering av kravet som ett lagstadgat rekvisit.