Social och kulturell problematik i skolan : En studie av förhållningssätt hos rektorer och lärare

Sammanfattning: Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.