Ju fler kockar, desto sämre soppa - Möjligheterna för de ursprungliga ägarna i ett gräsrotsfinansierat aktiebolag att bibehålla kontrollen och inflytandet över bolaget

Sammanfattning: Avkastningsbaserad gräsrotsfinansiering är en kapitalanskaffningsmetod där små- och nystartade privata aktiebolag via en internetbaserad plattform tar in kapital från många mindre investerare, som i gengäld förvärvar aktier i bolaget. Gräsrotsfinansiering är en effektiv metod, men efter genomförd finansiering är det lilla privata aktiebolaget oftast behäftat med en stor aktieägarkrets, någon som kan skapa organisatoriska bekymmer men det försämrar även bolagets förutsättningar för kommande riskkapitalanskaffning. För att råda bot på detta måste således bolagen begränsa den kontroll och det inflytande de nya minoritetsägarna erhåller genom sin investering och på så sätt strömlinjeforma organisationen. Inom ramarna för aktiebolagslagen (ABL) kan detta ske antingen via aktieägaravtalet eller genom bolagsordningsföreskrifter. Aktieägaravtalet och omfattas av avtalsfrihet, vilket gör det möjligt för parterna till avtalet att införa regleringar och bestämmelser efter eget skön. För att hantera minoritetens inflytande och kontroll kan exempelvis beslutsbindningar och överlåtelsebindningar inkorporeras i avtalet. Beslutsbindningar reglerar t.ex. hur aktieägarna skall utöva sin rösträtt vid bolagsstämman medans överlåtelsebegränsningar innebär avvikelser från överlåtelserättigheterna. Härigenom kan bolaget kontrollera aktieägarkretsen. Till skillnad mot aktieägaravtalet får bestämmelserna i bolagsordningen aktiebolagsrättslig verkan. Ett agerande av en aktieägare i strid mot aktieägaravtalet kan, om inget annat är avtalat endast leda till skadeståndsskyldighet på grund av avtalsbrott. Bolagsordningsfriheten är dock avgränsad av aktiebolagslagens obligatoriska bestämmelser. Beslut fattade i enlighet med bolagsordningen, men vars konsekvenser leder till särbehandling av aktieägare kan aktualisera likhetsprincipen eller någon av generalklausulerna i 7 kap. 47 § och 8 kap. 41 § ABL. Med samtliga aktieägares samtycke är det dock möjligt att i viss mån avvika från detta minoritetsskydd. En sådan avvikelse är införandet av röstvärdesdifferentiering bland bolagets aktier. Ge-nom detta kan bolaget erbjuda investerarna aktier med ett röstvärde om upp till 1/10 av standardaktierna. På så sätt kan önskat kapital införskaffas samtidigt som de ursprungliga ägarna fortfarande bibehåller den huvudsakliga kontrollen över bolaget. ABL är enligt förarbetena utvecklad med tanken att spritt ägande endast kommer finns i de publika och inte de privata bolagen. Slutsatsen blir att ABL inte tillgodoser de behov som privata aktiebolag med spritt ägande har beträffande kontrollkoncentration. En möjlig lösning skulle vara att tilldela aktieägaravtalet och dess bestämmelser aktiebolagsrättslig verkan. Detta skulle då kombinera avtalsfriheten med bolagsordningens rättsliga verkningar. En mer långsiktig lösning vore införskaffandet av en ny bolagsform vars reglering tar problematiken i åtanke. Att inte beakta denna typ av bolags positiva samhällsekonomiska påverkan vid utvecklandet av ABL skulle vara ett misstag.