Ett gränsland mellan privatliv, politik och att framstå som äkta : En kvalitativ studie i hur ungdomar upplever svenska partiledare på Instagram

Sammanfattning: På Instagram postar idag svenska partiledare bilder som är av vardaglig karaktär och föreställer situationer och miljöer man vanligtvis inte brukar se en partiledare i. Vi ser dem spela pingis inför publik, vi ser dem ta promenader i skogen med familjen och vi ser dem iklädda supporterkläder på en landskamp. Den här studien undersöker hur svenska gymnasieungdomar tolkar svenska partiledares visuella självpresentation på den sociala plattformen Instagram. För att undersöka detta har bilder valts ut från tre partiledares Instagramflöden: Stefan Löfven, Ulf Kristersson och Annie Lööf. Bilderna är representativa för hur partiledarna framställer sig själva på den sociala plattformen. Utifrån teori om semiotik, relationsbyggande arbete, självpresentation, personligt varumärkesbyggande och autenticitet, undersöker studien hur gymnasieungdomar tolkar och upplever bilderna. Detta genomförs genom kvalitativa intervjuer och receptionsanalys som metod. Genom semistrukturerade samtalsintervjuer har vi talat med tio olika ungdomar i Söderköping, Karlstad och Uppsala om hur de uppfattar partiledarnas självpresentation. Oavsett ungdomarnas politiska ståndpunkt går det att urskilja gemensamma kulturella associationer hos dem. Genom meningsbärande tecken, tillsammans med partiledaren som symbol för partiet, uppfattar ungdomarna olika politiska budskap i bilderna. Partiledaren fungerar som ett centralt tecken för att denna tolkning ska kunna göras. Respondenterna är av åsikten att bilder av vardaglig karaktär kan vara viktiga för väljare för att kunna relatera till, och känna igen sig i partiledarna. Genom en vardaglig självpresentation tror respondenterna att motivet till publiceringen av bilderna är att stärka relationen till en redan befintlig väljarkår, eller möjligen vinna över väljare utan stark politisk ståndpunkt. Respondenterna kan också urskilja en dramaturgisk uttänkt roll när partiledarna presenterar sig själva på ett vardagligt vis. Detta kan ge en skymt av vem partiledaren egentligen är, vilket skapar en sammansmältning av Goffmans två regioner och skapar en mellanregion på Instagram. I denna mellanregion påpekar respondenterna vikten av att partiledarna måste uppfattas som äkta. Vad respondenterna anser kännetecknar autenticitet går att särskilja till fyra faktorer: bilden ska inte uppvisa ett för tydligt politiskt motiv, bilden ska ge sken av ett spontant ögonblick, bildens kvalitet får inte vara för god, samt att bilden ska vara förenlig med respondentens egen uppfattning av partiets profil. Överlag spelar dessa fyra faktorer som skapar äkthet stor roll för hur gymnasieungdomarna tolkar bildernas autenticitet, vilket verkar avgörande för hur de tolkar bilderna på ett mer allmänt plan. Den här studiens resultat kan ge implikationer för hur olika samhällsinstanser, yrkesliv, liksom privatpersoner kan arbeta för att skapa förtroende på sociala medier genom att framstå som äkta.