Influencers kurspåverkan genom en social handelsplattform : En eventstudie på Shareville

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Sociala medier har blivit snabbt växande plattformar där människor kan diskutera, dela och inte minst erhålla information om aktuella ämnen. Framgången för sociala medier är ett tydligt tecken på människors växande intresse för åsiktsutbyte. Sociala medier har däremot sina brister, däribland menas att influencers kan orsaka överreaktioner samt leda till en ökad volatilitet på marknaden. Den stora mängdinformation som sprids på sociala medier och internet har lett till ett informationsöverskott. Vilket för privatpersoner innebär att det är svårt att hitta, filtrera och analysera all tillgänglig information om aktiebolag på marknaden för att ta välgrundade beslut som är både tids- och erfarenhetskrävande. Ett steg vidare i denna utvecklingen är sociala handelsplattformar som kan beskrivas som en nischad social media där enbart aktiehandel diskuteras och annat brus inte uppstår. Till en social handelsplattform kopplar användarna sitt aktiekonto så att deras köp och sälj av aktier blir offentliga. Huvudsyftet med denna studien är att undersöka huruvida det finns signifikanta tecken på att influencers aktiva på den sociala handelsplattformen Shareville kan påverka aktiepriser och handelsvolym på den svenska aktiemarknaden. Studien är vidare avgränsad till den svenska aktiemarknaden och undersöker endast svenska influencers på Shareville med över 10 000 följare och svensknoterade bolag av varierande storlek. Inga utländska influencers eller bolag återfinns därmed i denna studie. Studien är av kvantitativ karaktär och baseras därmed på sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon men även primärdata från Shareville för att hjälpa oss att veta vilka influencers som har flest följare på handelsplattformen. Studiens resultat indikerar att influencers på Shareville kan påverka svenska aktiers avkastning och handelsvolym. Speciellt i bolag noterade på mindre marknadsplatser där vi ser en högre volatilitet än i till exempel Mid Cap och Large Cap noterade bolag. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatsen att alla marknadsplatser utifrån den effektiva marknadshypotesen inte är effektiv i stark form utan snarare halv-stark form. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)