Väsentlighetstalet - Ett fritt spelrum för revisorerna : En studie om hur revisionskvalitén påverkas vid den subjektiva bedömningen av väsentlighetstalet

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Författare: Emma Stenlund; Isabelle Eriksson; [2014]

Nyckelord: Väsentlighetstalet; Revision;

Sammanfattning:

Sammanfattning Väsentlighetsbedömningen är en central del i revisionsprocessen och reglerna kring väsentlighet finns sammanfattade i ISA, Internationella revisionsstandarderna. Revisorn skall i det inledande arbetet fastställa ett övergripande väsentlighetstal. Det är upp till den enskilde revisorn att bedöma vilket väsentlighetstal som skall gälla. Det övergripande väsentlighetstalet beskriver det sammanlagda beloppsfel en revisor kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Bedömningarna kring väsentlighetstalet beror slutligen på revisorns egen fingertoppskänsla. Det står utförligt i ISA om vad väsentlighet innebär. Där finns dock endast riktlinjer kring hur själva väsentlighetstalet skall bedömas. Här finns det således ett utrymme för revisorn att göra egna tolkningar hur väsentlighetstalet skall sättas. Detta kan bli ett problem då revisorer har olika preferenser. Revisionskvalitén kan därmed variera beroende på vilken revisor samt revisionsbyrå som anlitas.             Mot den bakgrunden kom vi fram till att syftet med vår uppsats var att studera hur revisionskvalitén kan påverkas, då revisorer bedömer väsentlighetstalen olika. Våra delsyften var att undersöka hur revisorn bedömer väsentlighetstalet och om revisionskvalitén kunde förbättras. Perspektivet på studien är utifrån revisorns syn. Utifrån vårt syfte valde vi följande teorier: väsentlighetsbedömning, risk, kvalité, oberoende, förtroende samt beslutsprocessen. För att uppnå vårt syfte valde vi att genomföra en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Studien genomfördes i Umeå hos fem olika revisionsbyråer, där vi djupintervjuade olika revisorer. Urvalsmetoden vi använde oss av var bekvämlighetsurval. Vi valde kvalitativ metod, eftersom vi ville tolka respondenternas personliga åsikter.                       Utifrån våra djupintervjuer kan vi dra slutsatsen, att revisionsbyråerna har olika verktyg och mallar för att bedöma väsentlighetstalet. Vår studie visade på att revisionskvalitén kan bli lidande, då dagens regler och regelverk blivit allt mer omfattande. I och med detta har revisorerna fått mindre tid att anamma reglerna, vilket kan ha bidragit till att revisionskvalitén blivit lidande. Revisorerna har därmed fått mer arbete att göra på samma tid. De omfattande regelverken kan bero på influenser från EU, som har som mål att uppföra gemensamma internationella regelverk.  Kvalitén kan även äventyras, då revisorerna kan tolka väsentlighetstalet fritt utifrån subjektiva bedömningar. Det kan också vara svårt att förbättra bedömningen av väsentlighetstalet och fastställa exakta riktlinjer, då varje företag är unikt. En förutsättning för att väsentlighetsbedömningen skall hålla hög kvalité är, att revisorerna har en god kännedom om olika branschföretag och ständigt håller sig uppdaterade. Revisionskvalitén bottnar i många olika faktorer, där erfarenhet, kompetens och oberoende är viktiga parametrar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)