Återkoppling i skilda världar

Detta är en Magister-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för pedagogiska studier (from 2013)

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares uppfattning av återkoppling i gymnasieskolan. Utifrån Hattie och Timperleys teori om återkopplingsnivåer samt Gibbs och Simpsons Assessment Experience Questionnaire (AEQ) har en kvantitativ enkätundersökning genomförts på en gymnasieskola. Hattie och Timperley har tagit fram fyra återkopplingsnivåer som på olika sätt kan påverka elevens möjlighet att tillgodogöra sig lärarens återkoppling och använda den på ett positivt sätt. De fyra nivåerna är: återkoppling på uppgiftsnivå, återkoppling på processnivå, återkoppling på självreglerandenivå och återkoppling på person. Den sista är den som är minst effektiv och kan vara kontraproduktiv. Den bästa nivån, som är mest effektiv, är den på självreglerandenivån.  Metod som använts i undersökningen är en kvantitativ enkät som genom en pragmatisk ansats även är tolkande i sin konstruktion och analys.   Resultatet visade att elever och lärare hade något så när lika uppfattning om vad återkoppling innebär. Bägge grupperna identifierade samtal som en viktig del av återkoppling. Det fanns skillnad i hur elever och lärare definierade återkoppling. Elever ansåg att de får återkoppling av lärare på den högsta nivån utifrån Hattie och Timperley (2007), den på självreglerande nivå. Både elever och lärare identifierar återkoppling som när läraren berättar för eleven hur det går för den i ett ämne.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)