Laborativ matematikundervisning : En studie kring verksamma lärares användning av laborativ matematik i de tidigare årskurserna

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Mittuniversitetet/Institutionen för matematik och ämnesdidaktik

Sammanfattning: Genom matematikundervisningen ska eleverna ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet i att använda sig av olika representationsformer. Representationsformer kan bestå av olika konkreta material. Med hjälp av dessa representationsformer ska de visa kunskap på att resonera och beskriva hur de löser matematiska problem. Guy Brousseau, en fransk matematikdidaktiker, visar i sin teori om didaktiska situationer på tre olika begrepp: didaktiska situationer, adidaktiska situationer och devolution. De didaktiska situationerna syftar till de undervisningstillfällen då läraren leder och eleverna följer. De adidaktiska situationerna syftar istället på de tillfällen som eleverna själva tar över och styr sitt eget lärande. Brousseau kallar detta delegerande för devolution som syftar på ett undersökande arbetssätt där eleverna själva tar kommandot för den givna uppgiften. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare i årskurserna F-3 använder sig av laborativ matematikundervisning. I studien har 19 lärare deltagit och besvarat den enkät som skickats till dem via en digital länk. Eftersom enkäten endast har besvarats av 19 respondenter går inte resultatet att generalisera utan vidare forskning krävs. Men av resultatet att döma överensstämmer respondenternas uppfattning av laborativ matematikundervisning till stor del med Brousseaus kriterier för ett undersökande arbetssätt. Slutsatsen man kan dra av studien, trots få respondenter, är att verksamma lärare i de lägre årskurserna använder sig av laborativ undervisning i matematik tillsammans med konkreta material.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)