Att flytta från kusten - möjligheter och utmaningar för planerad reträtt i Sverige

Sammanfattning: Havsnivåhöjning och kraftigare stormar är två konsekvenser av klimatförändringarna som i sin tur leder till ökad erosion och översvämning. När kustområdena omvandlas, och i värsta fall försvinner, påverkas människors möjligheter att bo och leva där. För att minska risken att sociala, ekonomiska och ekologiska värden går förlorade krävs att vi planerar skyddsåtgärder för havsnivåhöjning, erosion och översvämning samt planerar för hur vi kan anpassa oss efter dessa föränderliga förutsättningar.  Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska kommuner planerar för klimatanpassning idag och hur planerad reträtt skulle kunna användas som strategi i Sverige. Flexmark, en idé som tagits fram i ett projekt lett av SGI, inkluderades i studien för att ta reda på om den kan underlätta planeringen för klimatanpassning i Sverige. För att genomföra undersökningen valdes de skånska kommunerna Ystad, Trelleborg och Lomma ut samt Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne för djupare studie. I studien undersöktes plandokument rörande klimatanpassning framtagna av kommunerna, regionen och länsstyrelsen. En intervjustudie med informanter från samtliga organisationer kompletterade studien. Resultatet visade att de valda kommunerna jobbar med klimatanpassning men än så länge inte med planerad reträtt. Osäkerhet kring vad som är möjligt enligt PBL, motstånd hos kommuninvånare samt frågan om vem som skulle ansvara för och finansiera reträtten angavs som några av de aspekter som gör strategin svår att införa.  Naturbaserade lösningar och vallar är klimatanpassningsåtgärder som används inom kommunerna idag. Majoriteten av de intervjuade anser att planerad reträtt kommer behövas i svensk planering i framtiden men att det idag inte finns möjlighet eller vilja att utföra en sådan åtgärd. För att ge inspiration till hur reträtt kan planeras och hanteras presenteras tre internationella exempel som en referensram för vad som varit framgångsfaktorer för lyckade reträtter i andra länder. De internationella fallen tillsammans med intervjuerna och dokumentstudien analyseras för att undersöka hur planerad reträtt skulle kunna användas som strategi i Sverige. Idéen om flexmark fick ett generellt positivt mottagande bland informanterna i intervjustudien och skulle med fördel kunna användas som verktyg inom strategin planerad reträtt.  Tillvägagångssätt för planerad reträtt i en svensk kontext analyserades utifrån styrningsmodellerna hierarkisk styrning, samarbetsstyrning samt självstyrning som presenterar olika alternativ för initiativ, styrning och finansiering av planerad reträtt. Samarbetsstyrd planerad reträtt, med initiativtagande och styrning på lokal nivå samt rätt till ekonomisk stöttning från nationell nivå, är enligt forskarna i den här studien, den strategi som lämpar sig bäst inom svensk planering. För att planerad reträtt ska få ett lyckat resultat krävs att berörda parter involveras tidigt och att kontinuerlig dialog förs mellan dem under processen.